Ska framtidens sjukvård finansieras i högre utsträckning genom privata avgifter och försäkringar? Ja, svarade nyligen Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor i en intervju i Svenska Dagbladet.
Min åsikt är den motsatta. Jag är övertygad att välfärden bäst finansieras solidariskt tillsammans.
Den svenska modellen med en skattefinansierad hälso- och sjukvård som fördelas efter behov, och inte betalningsförmåga, är oöverträffad när det gäller att skapa jämlik hälsa samt social och ekonomisk jämlikhet.
Att lägga över en större andel av betalningsansvaret på den enskilde skulle leda till ökade klyftor och orättvisor i samhället. I länder där privata sjukvårdsförsäkringar har en stor betydelse är hälsoklyftorna betydligt större än i Sverige.
Men hur ska vi klara av att upprätthålla kvaliteten i välfärden när samhället får allt fler äldre som ska försörjas av allt färre som arbetar? En del vill få det att framstå som om den demografiska utvecklingen tvunget måste leda till ett ökat ekonomiskt ansvar hos den enskilde individen. Frågan har diskuterats i flera decennier av ekonomer, forskare och politiker. Och svaren som ges präglas alltid av vilka värderingar man bär på.
*
Jag menar att det inte finns någon sanning i att den generella välfärdens finansiering måste ersättas av mer avgifter eller privata försäkringar. Det vägvalet är helt och hållet politiskt.
Vill man omfördela från rik till fattig och dela kostnaderna efter bärkraft eller vill man det inte. Sverige har aldrig varit rikare som land än vi är idag. Det finns alltså utrymme i samhällsekonomin.
Viljan hos befolkningen att betala skatt för att alla ska ha tillgång till en välfärd av hög kvalitet är också fortsatt stark i Sverige. Och innan man ger sig på att höja eller införa nya avgifter i välfärden finns det andra vägar att stärka finansieringen.
Framför allt genom att öka sysselsättningen och höja det totala antalet arbetade timmar så att skatteintäkterna ökar. Det finns också möjlighet att få ut mer välfärd för varje satsad krona. Exempelvis rymmer digitaliseringen stora möjligheter. Även en relativt låg produktivitetshöjning bland välfärdstjänsterna skulle vara ett viktigt tillskott för framtiden.
*
Hittills har det framför allt varit Moderaterna som har varit pådrivande i frågan om höjda avgifter och ökad privat finansiering. Att moderaterna av ideologiska skäl för fram förslag privatisering av välfärden är ingen nyhet. Men att ett parti som vilar på kristen grund driver detta är mer uppseendeväckande tycker jag.
Människors behov av hjälp och stöd i livet borde rimligen aldrig få bli en fråga om sparkontots storlek. Sjukvård ska alltid ges efter behov, inte efter plånbok. Kring detta finns en stor folklig förankring.
Min fråga går därför till Kristdemokraterna och oppositionsrådet Gudrun Brunegård i landstinget: Med hur mycket vill ni höja avgifterna inom hälso- och sjukvården i Kalmar län? Svaret är inte minst viktigt för länets väljare att få detta valår.
Jonas Hellberg (S)
Landstingspolitiker i Kalmar län från Kalmar