I Sverige har stränderna ett unikt strandskydd. Syftet är bra. Det handlar om att säkra människors tillgång till orörda stränder, skydda strandnära växt- och djurarter men också att begränsa följderna av översvämningar och höga vattenflöden.
Tyvärr har strandskyddets utformning och tillämpning blivit en bromskloss för utvecklingen i många områden, däribland flera områden i Kalmar län.
*
Kalmar län har en 475 mil lång kustremsa. En stor del av denna strandlinje omfattas av ett byggförbud närmare än 100 meter från stranden. Därutöver omfattas även vattenförande diken, små bäckar och dammar av ett generellt byggförbud på 100 meter.
Här är det inte rimligt att samma regler ska gälla i exempelvis Västerviks kommun som i Stockholm. Strandskyddet borde i stället göras mer flexibelt och anpassas utifrån lokala förutsättningar. I områden med stort exploateringstryck är det fullt rimligt att man är restriktiv kring ytterligare bebyggelse.
Däremot borde möjligheten att bygga strandnära i landsbygdsområden med lägre exploateringstryck vara större.
*
De vattenmiljöer som har höga naturvärden bör även i framtiden skyddas i samma utsträckning som i dag. Däremot så finns stora områden som inte skulle påverkas negativt även om man upphäver det generella strandskyddet.
Här skulle vi vilja se ett mer ändamålsenligt strandskydd som även tar hänsyn till behovet av utvecklingen i områden som är glesbebyggda. På samma sätt bör reglerna kring små vattendrag kunna ändras och en annan form av strandskydd övervägas.
*
Många kommuner utanför storstadsregionerna har stora utmaningar framför sig, inte minst demografiska. Det handlar om låga födelsetal, stora pensionsavgångar och många unga som flyttar. Extra stora utmaningar ser vi i skärgården där entreprenörer och eldsjälar, trots svåra förutsättningar, driver företag och verksamheter som gör skärgården levande.
Att förbättra förutsättningarna för dessa människor är avgörande för att skärgården ska fortsätta leva och utvecklas. Här behövs konstruktiva och innovativa förslag till åtgärder.
*
I regeringens nationella strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft skriver man att den regionala tillväxtpolitiken inriktas på att regionerna ska ges möjligheter att växa och utvecklas efter sina särskilda förutsättningar, såväl i städer som på landsbygden. Ju fler regioner som är starka och expansiva, desto bättre för Sverige.
Stranden utgör en värdefull resurs för lokal och regional utveckling. Vattennära eller vattenanknutna aktiviteter är viktiga för besöksnäringen. Strandnära bostäder bidrar till att öka landsbygdens attraktionskraft. För att områden utanför storstadsregionerna ska kunna utvecklas behövs därför en omarbetning av strandskyddslagstiftningen och dess tillämpning.
Det kan bidra till ett växande befolkningsunderlag, en affär som överlever, fler företag som etablerar sig, en skola som kan fortsätta sin verksamhet och förbättrade förutsättningar för allmänna kommunikationer. Kort sagt så förstärker det möjligheterna för en region att växa och utvecklas.
Precis det som är regeringens ambition med landsbygdspolitiken.
Ulf Nilsson (S)
Ordförande Regionförbundet i Kalmar län