Hon kliver av tåget och vi omfamnar varandra på perrongen. Vi bor inte i samma stad längre, min bästa vän och jag, så vi sparar helger till varandra. För att smärtan inte ska stjäla vår helg ligger morfintabletterna noga undanstoppade i hennes väska. Smärtan hotar ständigt att ta hennes fulla fokus.
Min bästa vän har endometrios. Tror hon. Tror vi. Tror läkarna. Men hon har inte fått någon diagnos än, för det är svårt att ställa diagnos vid den här vidriga sjukdomen. Titthålsoperationer och väntan, och ständig smärta i det där långa väntandet.
Som om det hängde tyngder i livmodern, säger hon när hon försöker beskriva för mig hur det känns. Som om det hängde tyngder i livmodern.
*
Jag hade knappt hört ordet innan smärtan började äta upp min bästa vän. Endometrios. Sjukdomen är så ouppmärksammad att Microsoft Word stryker en röd felstavningsrand under namnet när jag skriver det. Mars är endometrios awareness month, en månad där en osynlig sjukdom lyfts upp.
”Endometrios innebär att livmoderslemhinna växer utanför livmodern. Ungefär var tionde person som har mens har sjukdomen” läser jag på Vårdguidens hemsida. Det står också att man kan behöva träffa flera läkare innan rätt diagnos ställs, och att sjukdomen ofta misstas för vanlig mensvärk, urinvägsinfektion eller IBS.
Min bästa vän har träffat en rad läkare, och hon beskriver hur hon för första gången på riktigt upplevt känslan av att bli kränkt. Av att inte tas på allvar, att viftas bort som om hon överdriver. Hur stor skillnad det är i bemötande på hennes lokala vårdcentral och på specialistmottagningen i huvudstaden. Hur olika sjukvården ser ut beroende var vi är folkbokförda.
*
Min bästa vän sitter med mitt nyfödda barn i famnen och vi pratar om hennes barnlängtan. Om att hon också vill ha barn. Om hon kan få barn. För Endometrios handlar inte bara om smärta. Det räcker inte. Endometrios är som ett Kinderägg, fast tvärtom. Tre överraskningar i ett, men hemska överraskningar. Ingen choklad och ingen plastfigur att bygga ihop.
Som överraskningen med att sjukdomen ofta gör det svårare att bli gravid. Och det, i kombination med att det kan vara svårt att överhuvudtaget ha penetrerande sex med endometrios, är bara inte rättvist.
*
Morfintabletterna ligger i hennes väska för att stävja den mest akuta smärtan, men min bästa vän tar annan medicin också. Dyr medicin. Så när vi ska ut på restaurang bjuder jag henne på maten. För att jag vill, men också för att hon inte har råd.
Min bästa vän har aldrig varit bra på att hålla i pengar, men nu har hon blivit tvungen att hushålla med dem, för en femhundring i månaden måste gå till medicin. Den enda medicin som är framtagen speciellt för endometrios.
Men det behöver hon väl inte betala fullpris för, den ingår väl i högkostnadsskyddet? Nej, den gör inte det. Och läkarbesök kostar. Sjukfrånvaro kostar. Det kostar på, det tär och det äter henne, medan jag står bredvid och tittar på. För endometrios är som fördomar, som isande kyla och som brustna hjärtan. Den kanske är osynlig, men den är i allra högsta grad på riktigt.