Per Theorin menar att ökningen av antalet nyanlända elever i Hultsfred har påverkat skolrankingen. Foto: Ossian Mathiasson
Hultsfreds kommun rasade 125 platser i den senaste nationella jämförelsen över landets skolor.
– Befolkningen i Hultsfred har ökat och största delen är nyanlända och de har svårare att nå målen. Det var ganska väntat, säger barn- och utbildningschefen Per Theorin.
Varje år gör Sveriges kommuner och landsting, SKL, en jämförelse över landets skolor. Syftet är att ge en bild av resultaten, både nationellt och för respektive kommun.
I rankingen, som bygger på resultat från det senaste läsåret, sjunker Hultsfreds kommun rejält – och går från plats 130 till 255.
På ett år har de alltså tappat 125 platser och barn- och utbildningschefen Per Theorin vill inte fästa alltför stor vikt vid en enskilds rankning.
– Tittar man på våra resultat under de senaste åren så har de skiljt sig åt en del men hållit sig på en hyfsad nivå och gått både upp och ner. 2014 och 2016 låg vi bra till men 2013 och 2015 var det lite sämre, säger Per Theorin.
"Vi är inte ensamma"
Betygsresultaten har försämrats kraftigt och bara 60 procent av niondeklassarna fick godkänt i alla ämnen under läsåret 2016/17.
Meritvärdet gick från 218,6 till 189,4 och bara 68,8 procent av eleverna blir behöriga till gymnasiet. I fjol var den siffran 81,2.
– Det är inget konstigt med att vi ser en försämring av våra resultat. Befolkningen i Hultsfred har ökat och största delen är nyanlända och de har svårare att nå målen. Jag har sagt det i flera års tid och även den nationella undersökningen visar att de kommuner som har tappat mest i rankingen är de som har tagit emot flest nyanlända så vi i Hultsfred är inte ensamma. Hade vi varit ensamma om detta så hade jag nog funderat kring resultatet på ett annat sätt, säger Per Theorin.
Antalet nyanlända elever påverkar resultaten men exkluderar man nyanlända och personer med okänd bakgrund sjunker resultatet kraftigt. Det går från 237,6 i fjol till 215,3 i år.
– Ja, tittar man över tid på det resultatet så ser man att det har sjunkit några procentenheter. Trenden inom den gruppen får man nog följa under längre tid för att man ska säga att det är ett sämre resultat. Det är väntat att den här elevgruppen inte har lyckats i samma utsträckning när de har samma mål att nå som alla andra elever.
"Resultaten kommer förbättras"
Lärarbristen fortsätter att vara ett stort problem i svensk skola och situationen kommer förvärras när äldre lärare går i pension.
– Det kommer bli svårare att rekrytera lärare framöver, det är inte tillräckligt många som söker sig till utbildningarna för att man ska matcha alla pensionsavgångar. När jag pratar med Skolinspektionen så ser de ingen kommun som löser den problematiken, alla har problem.
Vad kan ni göra bättre?
– På sikt kommer resultaten förbättras i och med att de nyanlända kommer vara i Sverige under längre tid, det är den första faktorn. Det andra är att vi måste fortsätta jobba med vårt språk- och kunskapsutvecklande arbete när vi har elever med ett annat modersmål. Vi måste jobba vidare på det spåret som vi har slagit in på för att det ska få ett genomslag.
Men du blev inte alltför knäckt när du fick se siffrorna?
– Det är alltid tråkigt med ett sånt resultat men man ska ta statistik med en nypa allt och verkligen fundera över vad som ligger bakom det. Det var inte oväntat.