Högsta domstolen prövar inte uppmärksammat våldtäktsfall

Mannen, som är i 45-årsåldern och hemmahörande i norra Kalmar län, har varit misstänkt för att ha våldtagit två av sina döttrars vänner under flera års tid. En av flickorna ska bara ha varit fem år gammal när det började. Mannen misstänktes för att ha förgripit sig på flickorna, som båda är minderåriga, upp till 40 gånger och det skulle ha skett när de har sovit över hos mannens döttrar.

Enligt åklagaren bestod de sexuella handlingarna av att mannen dragit ned trosorna på flickorna, berört den äldre flickans bröst, lår och underliv och fört in fingrarna i hennes underliv. Han ska också med sin mun berört hennes underliv och försökt att trycka in sitt könsorgan i flickan med smärta som följd, enligt åtalet. Mannen ska också ha tagit en av flickans händer och fört mot sitt eget könsorgan.

Men tingsrätten som första instans gick inte på åklagarens linje. Tingsrätten ansåg att flickornas berättelser var motsägelsefulla och svävande i vissa avseenden, och att det inte är ställt utom rimligt tvivel att mannen gjort sig skyldig till vad han anklagas för.

"Även om det kan finnas rimliga förklaringar till att målsäganden A har svårt att komma ihåg, kan tingsrätten konstatera att hennes uppgifter om hur många gånger som hon skulle ha utsatts för sådana handlingar som åtalet avser och vid vilken tidpunkt framstår som högst osäkra", skrev tingsrätten i domen.

Att flickorna oberoende av varandra antytt att de skulle ha utsatts för något är besvärande för mannen, men uppgifterna är ändå för svävande och bevisningen inte tillräckligt stark, enligt tingsrättens mening.

Prövar inte fallet

Mannen häktades först i december förra året, men blev helt friad av tingsrätten i mars månad. Domen överklagades till Göta hovrätt, men det innebar ingen förändring. Hovrätten gjorde samma bedömning som tingsrätten och fastställde den friande domen.

Två av fem i hovrätten hade dock en skiljaktig mening. De ansåg att flickan berättat om det på ett tillräckligt detaljerat sätt med anledning av att det kan vara svårt att skilja tillfällen från varandra och att en majoritet av dem skedde långt tillbaka i tiden. Flickan ska först i årskurs sex ha insett att det hon utsatts för är olagligt. Det är inget konstigt, menar de två. De menar också att det flickan berättat i barnförhör stämmer med det hon har berättat för kuratorn och att vännernas vittnesmål ger stöd för hennes berättelse.

Enligt hovrätten talar mycket att brottet har begåtts, men anser att bevisningen inte är tillräcklig.

Hovrättsdomen överklagades dock till Högsta domstolen, men de nekar prövningstillstånd.