Hultsfreds socialnämnd ska spara 11,7 miljoner nästa år. Flera verksamheter berörs, men risken för försämrad verksamhet bedöms som låg. Bilden är ett montage. Foto: Pixabay/MostPhotos
Det är totalt 17 olika delar i sparpaketet som socialnämnden fattade beslut om under sitt sammanträde igår. De som sticker är följande:
- Bostad med särskild service 4,8 miljoner
- Externa placeringar 1,2 miljoner
- Hemtjänsten 1 miljon
- Arbete och integration 995 000
- Sjukvård och rehab 453 000
I övrigt handlar det om en hel del administrativa besparingar och en del utbildningar som stryks.
"Samtlig verksamhet berörd"
Behovet av besparingar är en del av det svårare ekonomiska läget som många kommuner befinner sig i med hög inflation, skenande kostnader på många områden, däribland för pension och räntor. Totalt ska kommunen spara cirka 28 miljoner nästa år.
Varje del av beslutet har föregåtts av en riskanalys och det anmärkningsvärda är att förvaltningen enbart på två av de 17 delarna av besparingsförslaget ser en risk för att verksamheten påverkas. Det handlar om nedskärningen inom IFO och den inom hälso- och sjukvården, där man spår ökad arbetsbelastning i det första fallet och en minskning av lagringen av hjälpmedel i det andra.
– Det är första gången på många år där vi direkt fått en kostnadsminskning. I botten finns det en uppräkning av lönerna och 1,8 procent för kostnadsökningar, men vi ska ändå spara och klara 2024 med en stramare budget. Det här gör man inte med glädjeskutt, men vi är inte blinda någon av oss. 2024 blir nog exceptionellt och vi ser att det är allvar. Vi går in i en ny tid där vi måste minska kostnader på flera olika områden. Samtlig verksamhet blir berörd av det här budgetförslaget, säger Pettersson.
"Behöver bli lite tuffare"
Många poster som nu tas bort har helt enkelt inte gått åt tidigare. Trots det har nämnden haft svårt att hålla budget och gick över 17 miljoner back 2022.
– Nu finns det ingen luft i verksamheten och vi måste hela tiden jobba med ekonomisk hushållning. Alla verksamheter måste vara väldigt aktiva för att efterfölja budgeten. Vi tar väck belopp där man haft lite större budgetanslag än man nyttjat.
På vissa områden ser man möjlighet till effektivisering utan att den enskilda drabbas. Ingen medarbetare kommer varslas, men vissa kommer att erbjudas andra arbetsuppgifter.
– Vi är beroende av all personal, men det kan bli så att man inte återbesätter vakanta tjänster. Tidigare har vi ökat vår personalkostnad. Vi ska verkligen använda nya digitala schemaläggningssystem och måste våga testa nytt. Jag är övertygad om att man antar den här utmaningen och att vi klarar den här budgeten. Politiken påverkas också och behöver bli lite tuffare när det gäller externa placeringar.
Jonny Bengtsson (S):
– Vi hade underskott på 17 miljoner förra året och det kommer att ta ett par år för att komma till rätta med detta. Vi vill inte ha så stora underskott till nästa mandatperiod. Jag ser med fasa fram emot delårsrapporten som kommer inom kort. Vi har fått minskade anslag från staten i år och troligtvis får vi det nästa år också.
Vilken del är mest smärtsam?
– Vi har ökat anslaget till hemtjänsten tidigare, men nu minskar vi anslaget. Smärtsam är kanske inte rätt ord, men där kan vi få reaktioner från personal att man känner idag att det är svårt att få pengarna att räcka till. Nu minskar vi budgeten för första gången. Sedan ska digitaliseringssystemet gör att det inte blir mindre tid ute hos de enskilda, men det kan få negativa reaktioner om vi inte lyckas förklara det pedagogiskt, anser Per-Inge Pettersson (C).
"10 000-kronorsfrågan"
Socialnämndens budget 2024 omsluter 445 miljoner och man har cirka 600 medarbetare.
– Sett till det kan det vara hanterbart att spara 11 miljoner.
Förvaltningen ser låg risk med de här förslagen. Varför har ni inte genomfört det här tidigare om det ändå ger så liten skillnad?
– Det är 10 000-kornorsfrågan, säger Bengtsson.
– Ett svar kan vara att vi inte haft den här digitala hjälpen innan, det är ju en process att lita på att det stämmer. Även om man varit effektiv innan så tror man att man ska vara mer effektiv nu med bättre hjälpmedel. Annars har du helt rätt i att vi pratar om ekonomisk hushållning tydligare och tajtare nu, säger Pettersson.
Vad är det som talar för att ni håller budgeten nu?
– Ja, Jakob… Det är det vi ser på hushållsnivå och företagsnivå. När pengarna är slut så är pengarna slut. Till viss del kanske vi ska vara självrannsakande. När budgeten inte hålls utan den överskrids så betalas det ändå ut pengar när man överskrider. Det hör delvis samman med en lagstadgad verksamhet där man känner att vi måste hjälpa Kalle, annars får vi IVO på oss. Det går hela tiden före och då kan det bli en ökad kostnad. Man ger sig inte på kraftfulla rutinförändringar så länge man har pengar, men nu är vi i det läget och ska lägga ned mycket tid på det. Det finns inget enkelt svar på den frågan. Jag tror kanske att det blir en ökad medvetenhet bland våra medarbetare när det är så stramt på nationell nivå och det har gått rakt in i privatekonomin.
Ni har länge haft en hög skattesats i Hultsfred, varför har inte det varit tillräcklig motivation?
– Vi hade länets näst högsta satt i många år och det var hämmande. Nu har vi bland den bättre hälften i länet och det har varit en bedrift att ligga kvar med skattesatsen i så många år. Ta bara Oskarshamn, man tycker att de har allting och de har högre skattesats än oss. Det talar för att vi har varit duktiga på att hushålla med pengarna. Jag tror inte vi höjt skatten sedan 1996 eller så.
När det gäller verksamheten på Opalen 3 så kommer den enheten att läggas ned. Tre brukare berörs. De kommer bo kvar i sina lägenheter, men få hjälp från en annan enhet.
– Verksamheten själv har sett möjligheten eftersom man har så många färre i den verksamheten nu.
Socialnämnden ställde sig enig bakom besparingsförslaget.