Melvin, 15, idrottar med benprotes: ”Jag ser inte mitt handikapp som något problem”

Vi träffar Melvin Hermansson Kling på bandybanan i Målilla, som är något av hans andra hem under vintern. Det märks snabbt att tonåringen har en positiv inställning till livet. Han har hela tiden nära till skratt.

Melvin är som många andra grabbar i sin ålder, klär sig i märkeskläder och älskar att idrotta. Men det finns ändå något som skiljer Melvin och hans vänner åt. Under de där adidas-brallorna döljer sig en benprotes.

– Jag har levt med ett ben hela livet, berättar Melvin Hermansson Kling.

”Inte så stor skillnad”

För honom och lagkamraterna i Målilla Bandys P16-lag är det världens naturligaste sak. Lika naturligt var det för Melvin att börja idrotta för ett antal år sedan.

– När jag var liten höll alla mina kompisar på med flera sporter. Då tänkte jag att jag kan väl också försöka. Jag började med fotboll och det gick bra eftersom det inte är så stor skillnad mellan att gå vanligt och att springa och sparka på en boll. Sen började jag med bandy när jag var kanske åtta år. Vi bor vid en sjö hemma i Grönkulla (mellan Målilla och Virserum) så jag hade åkt lite skridskor där innan.

Bäst i luften

Melvin Hermansson Kling fastnade snabbt för bandysporten. Men visst fick han slita lite hårdare än sina vänner.

– När jag började spela bandy hängde jag inte riktigt med alla andra. Då kom jag på att jag kunde stå i mål och det har bara gått bättre och bättre.

Hur är det att spela bandy med ditt handikapp?

– Det är roligt, men det är svårare både fysiskt och psykiskt än för andra. Men släpper jag in ett mål så vet jag ändå alltid att jag har gjort mitt bästa. Jag har lite svårare att rädda bollar på högersidan, annars funkar det bra. Jag är bäst i luften, med händerna. Och sen har jag bra reflexer. 

Provat ut ett nytt knä

Att det är en envis kille som vet vad han vill, och tänker göra det han vill, som sitter mitt emot är det ingen tvekan om.

– Mamma säger att jag är envis, säger Melvin och skrattar. När jag var yngre tänkte jag att om jag hade haft två ben så hade jag varit mycket bättre på att åka skridskor. Men mamma säger att då kanske jag inte ens hade lärt mig att åka skridskor.

Den här säsongen har varit lite knackig för Melvin Hermansson Kling eftersom han har behövt prova ut ett nytt knä.

– Jag har fått ett dataknä som man kan ställa in alla möjliga saker på. I början av säsongen hade jag samma knä som förra året och det funkade inte bra eftersom det vek sig hela tiden. Läkarna kom fram till att jag vägde för mycket för det knät så då fick jag testa ett par nya innan jag fick det här.

”Det är coolt”

Att tekniken kommer allt längre inom området är Melvin Hermansson Kling förstås glad över.

– Jag är glad att jag lever i den här tiden. Till det här knät har jag en liten dosa där jag kan ändra inställningar. Det finns två förinställda val, ett som jag använder när jag går vanligt och ett som jag har när jag spelar bandy. Det är coolt.

Är det något särskilt du behöver tänka på?

– Det enda jag behöver komma ihåg är att ha med mig dosan för att ändra inställningarna. Eftersom det drivs på batterier så kan det bli tekniska fel med benet. Det håller i fyra till fem dagar. Så om jag glömmer att ladda blir jag stående någonstans, skrattar Melvin Hermansson Kling.

”Går inte lika snabbt”

Han har en härligt positiv och avslappnad inställning till sitt handikapp och vägrar att se några problem med det.

– Jag ser absolut inte mitt handikapp som något problem. Om jag verkligen vill något så är jag envis och oftast går det som jag vill. Sen finns det vissa saker jag tvekar på om jag kan göra, men jag försöker alltid.

Vad kan det vara?

– Det kan till exempel vara att åka skidor. Det funkar bra, men när vännerna ska åka off-pist kanske det inte funkar på samma sätt för mig. Det går inte lika snabbt och då blir det ju inte lika roligt heller.

Tränat med A-laget

För att återgå till bandyn så har Melvin Hermansson Kling tränat en del med Målilla Bandys A-lag den senaste tiden. Han satt också med som reservmålvakt i bortamatchen mot BK Bore för några veckor sedan.

Tvekade du någon gång på att träna med A-laget?

– Nej, det är klart att jag ställer upp om det behövs. Det är en del i min utveckling också, både fysiskt och psykiskt. Jag vet ju att spelarna i A-laget skjuter hårdare och att det blir svårare att träna med dem. Men jag känner att det bara kan göra mig bättre.

Gillar farten

Han är osäker på om det blir något fotbollsspelande kommande säsong, men bandyn är inte Melvin Hermansson Kling redo att lägga ned, snarare tvärtom.

– Jag vill spela så länge det går, så länge det är roligt och jag känner att jag hänger med. Jag tycker ändå att det har gått skapligt bra att träna med A-laget.

Vad är det som gör bandy så kul?

– Farten och kompisarna. Det är kul att stå i mål och känna att man är viktig.

Och visst är Melvin Hermansson Kling viktig. Dels för sitt lag, men också för att han bevisar att det man vill göra, det kan man faktiskt göra.