Ett mål om helt fossilfri svensk elproduktion är inom räckhåll, detta då produktionen idag främst kommer från kärnkraft, vattenkraft och väderberoende energislag som vindkraft. Men för att inte rubba den här energimixen behöver snedvridande mekanismer som subventioner till väderberoende energislag lyftas bort.
För att uppnå en långsiktigt hållbar elmarknad menar Sverigedemokraterna att ledstjärnan för alla aktörer, oavsett storlek, bör vara att alla investeringar sker på ekonomiskt rationell grund där det underliggande elpriset är avgörande.
Från vissa politiska läger pratas det gärna om klimatet och höjda krav på utsläpp. Samtidigt vet vi att svensk basindustri, skolor, sjukhus, såväl som hushåll är alla beroende av tillförlitliga elleveranser. I energiöverenskommelsen hävdas att den svenska elproduktionen ska vara 100 procent förnybar till 2040, men regeringen betonar samtidigt att målet inte innebär en stängning av kärnkraftverk med politiska beslut.
Målet för sammansättningen av svensk elproduktion är olyckligt. Detta framför allt för att målbilden i en stor del av klimatarbetet är fossilfritt, vilket här för elproduktionen, ställs mot helt förnybart. För oss är det självklart att målbilden ska vara en helt fossilfri elproduktion.
*
Utifrån att kärnkraften står för nästan hälften av vår elförsörjning har det statliga stödet till forskning på kärnteknikområdet under lång tid varit ytterst blygsamt. Forskning och utveckling inom kärnkraft behöver däremot inte endast ha sin utgångspunkt i ren kärnteknikforskning.
För att kunna uppnå ny, modern och än mer säker kärnkraft i Sverige behövs en hög nationell kompetens och för detta behövs ökat stöd till kärnkraftsforskningen. Kärnkraften behöver, till skillnad från idag, ges ett klart uttalat utrymme inom de prioriterade forskningsinsatserna för energi.
*
Tillsammans med kärnkraftsforskning kan den fjärde generationens kärnkraft ge en renässans - på riktigt - för fossilfri elproduktion. Med moderna kärnkraftverk kommer vi i Sverige kunna fortsätta producera kärnkraftsel i oförminskad eller höjd effekt under tusentals år, utan att behöva bryta något nytt uran överhuvudtaget.
Avfallsmängden minskas med uppemot 99 procent och dessutom minskar behovet av slutförvar från 100 000 år till under ca 1000 år. Lägg till detta satsningar för internationella åtgärder och energieffektivisering framför åtgärder som slår mot svensk konkurrenskraft och jobb utan någon mätbar påverkan på miljöproblemen globalt.
*
I ett globalt perspektiv noterar FN:s klimatpanel att fossila energikällor som kol och olja behöver minska stort fram till 2050 samt att elproduktion från kärnkraft behöver öka med upp till 190 procent.
Nu är det upp till de andra partierna att visa att man menar allvar. Vill man ha ett samhälle med låga utsläpp av växthusgaser och samtidigt stärka Sveriges konkurrensfördel stänger man inte dörren för fossilfria alternativ, utan tvärtom, satsar på mer och modernare kärnkraft och flyttar de klimatpolitiska resurserna dit de gör mest nytta, i internationella insatser.
Mattias Bäckström Johansson (SD)
Energipolitisk talesperson