KU är kanske främst känt just för sin granskning, men ägnar sig även åt en rad andra uppgifter. Det handlar om Sveriges grundlagar, frågor om radio och tv, samt stödet till dagspressen. Jag vill här passa på att ge tre exempel på sådant jag arbetat med i KU:
- 1. Stöd till lokaljournalistik och publicistisk mångfald
Den första fråga jag äntrade talarstolen om när jag blev ledamot 2016 handlade om detta. Sverige behöver mer lokal journalistik som rapporterar nyheter och granskar oss makthavare. Inte mindre.
Häromåret la regeringen fram propositionen Journalistik i hela landet som KU behandlade. I bred enighet mellan sju partier nådde vi fram till förslag för att värna, försvara och skapa förutsättningar för den fria pressens framtid.
Vi ville ge berörda medier den förutsägbarhet många efterlyst. Utskottets förslag innebar därför en förlängning av nuvarande presstöd med vissa modifieringar. Driftstödet och distributionsstödet förlängdes och höjdes. Det innebar även att det infördes ett nytt stöd för journalistik i områden som är svagt eller inte alls bevakade, samt ett teknikneutralt innovations- och utvecklingsstöd. Dessa frågor kräver fortsatt mycket arbete, inte minst under rådande omständigheter.
- 2. Offentlighet och sekretess
Offentlighetsprincipen är grundläggande för vårt land. Den innebär att regeringens och andra myndigheters verksamheter ska vara öppna så långt det är möjligt. Också sekretessbestämmelser fyller en viktig funktion. Det kan handla om att skydda individens integritet, rikets säkerhet eller om effektiv brottsbekämpning.
KU hanterar dessa frågor. Ett exempel från senare år är där vi enades brett om att införa en sekretessbrytande regel i offentlighets- och sekretesslagen, så hälso- och sjukvårdspersonal, samt socialtjänst, ska få lämna uppgifter om djurskyddsproblem till kontrollmyndigheten. Det har tidigare inte varit tillåtet.
Våld mot husdjur används ofta för att ytterligare kontrollera en misshandlad kvinna, exempelvis för att hon av omsorg om djuret inte vågar lämna relationen. I sådana situationer är det viktigt att socialtjänst och andra myndigheter kan samarbeta med djurskyddsinspektörer. Detta är självklart även viktigt ur ett djurskyddsperspektiv.
- 3. Regeringens skrivelse 75
Varje år redogör regeringen för sin behandling av riksdagens skrivelser. Bland annat redogör regeringen för åtgärder till följd av uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, som riksdagen riktar till regeringen. KU granskar redogörelsen.
Den konstitutionella praxis som vuxit fram om tillkännagivanden innebär att utgångspunkten bör vara att regeringen tillgodoser dem. Tillkännagivanden är dock inte rättsligt bindande. Denna "vita fläck" ägnade vi i KU häromåret en hel del tid åt att utforska och kartlägga.
I rådande parlamentariska läge är det angeläget. Vad sker till exempel när riksdagsmajoritetens tillkännagivanden krockar med regeringens ambitioner uttalade i regeringsförklaring och budgetproposition?
KU presenterade en åtta-punkts-lista för vad som gäller och hur riksdag och regering ska hantera olika situationer. Det må i efterhand låta simpelt, men gav viktiga förtydliganden av den konstitutionella karta vi har att orientera efter.
Avslutningsvis, självklart har jag även ägnat olika granskningsärenden mycket tid, till exempel Transportstyrelsen. Men eftersom granskningen bevakas i högre utsträckning av media valde jag här att lyfta områden som inte alltid får samma uppmärksamhet.
All information om KU:s betänkanden och debatter finns på riksdagens hemsida.
Laila Naraghi
Riksdagsledamot (S) i KU, från Oskarshamn