På tisdagen träffade lantbrukare och lokala Centerpolitiker Stina Larsson (C), riksdagsledamot i jordbruksutskottet, för att markera behovet av att öka tillgången på vatten som är grunden till livsmedel.
– För att kunna bibehålla nuvarande produktion och samtidigt öka produktionen är tillgång till vatten en grundförutsättning, sa Per-Inge Pettersson, som också sitter med i Emåförbundets styrelse för Hultsfreds kommun.
Det fanns en tanke förstås med att förlägga träffen till just Torp utanför Mörlunda, en av många platser där Emån rinner förbi.
– Emån är ett exempel på vattendrag som har potential att bidra med mer vatten till livsmedelsproduktion än vad det gör i dag, sa Per-Inge Pettersson, som följt den här frågan i 40 år som lantbrukare och boende utmed Emån.
”Riksdag och regering måste agera”
Han och lantbrukskollegorna Staffan Bäcketoft, med gård i Bäckeby utanför Målilla, och Erik Karlsson, mjölkproducent i Kråketorp utanför Virserum, lyfte fram en åtgärd – behovet av att kunna magasinera mer nederbörd under de regntäta perioderna, för att kunna använda det till att bevattna grödorna under torrperioderna.
Men, för att det ska vara möjligt att Emån exempelvis ska kunna bidra med mer vatten till livsmedelsproduktion jämfört med idag måste riksdag och regering agera.
Mycket ansvar på lantbrukaren idag
Alldeles för mycket ansvar ligger på den enskilde lantbrukaren att mer vattenmagasin kommer till, samtidigt som man ska ansvara för alla tillstånd till att få den juridiska rätten att kunna vattna sina egna grödor. Det i en tid när åläggandena bara ökar, underströk man.
– Jag tror många markägare skulle kunna tänka sig att avsätta mark till att bli våtmarker om det skapade en rättighet att bevattna under växtperioden, säger Staffan Bäcketoft som har en vattendom och kan bevattna som det är idag, men han inser samtidigt att behovet ökar åren när det är extremväder.
– Det blir längre torrperioder och då kommer inte vattnet räcka till som det är nu. Vi kan välja andra grödor, men det är också begränsat vad vi kan göra i de valen, tillade han.
Torkan i fjol skapade oro
Både han och Erik Karlsson vittnade om en stark oro förra sommaren som började med extremt torrt väder.
– Då var det ångest. Vi hade ett foderbristår året innan, lagren var slut och förstaskörden var usel, det bara torkade ner, och slaktköerna var långa för många satt i samma situation. Nu slutade det ju väldigt bra, det kom regn sedan, men det var två månader av lidande. Och det var en typ av varning, samtidigt som det finns en fara i att det kommer bli värre om prognoserna stämmer in.
Per-Inge Pettersson lyfte fram att det handlar om att fördröja vattenflödet till Emån, både i befintliga och nya magasin, för att på så vis underlätta vid torrperioder med ökat bevattningsbehov.
– Befintliga magasin behöver därmed en översyn för att se över möjligheten att höja vattennivån men inte sänka lägsta nivån, sa han.
”Någon gång måste man starta”
Att få till förbättringar kommer ta många år, men någon gång måste man starta arbetet.
– Det är en stor okunskap, man vet inte vikten av vattnets betydelse och det kommer bli ännu viktigare framåt. Det kommer bli ont om vatten och konkurrens om vatten, sa Stina Larsson som lyfte fram problemen även vid översvämningar.
– Både när det är torka och våtår behöver man buffertarna i landskapet. Och det är ännu viktigare nu med tanke på det som händer i Europa, vi behöver en livsmedelsberedskap och en självförsörjning. För det här är inte som andra branscher, att man kan anpassa sig eller flytta någon annanstans, utan det som händer är att man lägger ner. Det är en extra känslig verksamhet som bygger på att det fungerar långsiktigt, till nästa generation, sa hon.
Lars Rosander, som också var med på träffen, undrade om det diskuteras några regelförändringar.
– Ja, det diskuteras, men det svåra är att det är så komplext och flera myndigheter som är inkopplade. Bland annat diskuteras våtmarkssatsningar, så man börjar förstå. Men att koppla det även till vår beredskap och livsmedelsförsörjning är nästa steg. Det handlar inte bara om biologisk mångfald, utan är djupare än så, sa Stina Larsson.