Det sympatiska nervsystemet
För tiotusentals år sedan handlade stress om överlevnad. Farliga djur, aggressiva främlingar, hot mot stammen. Då gällde det att fatta snabba beslut: slåss eller fly? Kroppen, som är styrd av det sympatiska nervsystemet, skapade en kedjereaktion som ökade chanserna att överleva. Idag vet den dock inte riktigt skillnad på en hotfull björn och en passivt aggressiv chef. Den vet bara att något känns farligt och gör sig redo.
När du upplever hot skickar hjärnan en blixtsnabb signal till binjurarna. Dessa pumpar ut adrenalin och noradrenalin. På en sekund är kroppen i beredskap: pupillerna vidgas, blodet lämnar magen, musklerna spänns, andningen blir ytlig och snabb. Du blir starkare. Snabbare. Vassare. Du är redo. Samtidigt stängs det logiska tänkandet ner tillfälligt. Du är inte där för att fundera. Du är där för att överleva. Det är ett effektivt system. Men det är också skoningslöst.
Kamp, flykt, frysa till eller inställsamhet
Det talas ofta om två reaktioner: att slåss eller att fly. Men det finns ytterligare två reaktioner. Den ena av dem är att frysa till. Att helt enkelt stänga av och bli passiv. Många upplever det när pressen blir för hög. Hjärnan väljer “standby-läge”. Inte av svaghet utan av strategi. Den fjärde och sista reaktionen är inställsamhet, vilket innebär att anpassa sig och försöka göra sig till lags som strategi för att undvika hotet. Det är en reaktion som kan triggas lika gärna som de tre andra vid en hotfull eller pressad situation.
Adrenalin som vän och fiende
Adrenalinkickar är vid flera tillfällen en underbar känsla. Exempelvis när du spelar ett spel på Videoslots, när en vinst slår till eller en bonus kickar igång. Adrenalinkickar är inte farliga, utan är i grunden en livsviktig funktion. Istället är det långvarig stress som är skadlig, och om du har adrenalinpåslag vid sådana situationer för ofta så hänger det ihop med något negativt.
Erfarna fighters vet att adrenalinet är en dubbelnatur. Det gör dig snabb och explosiv men också utmattad om du bränner allt för snabbt. Så när den känns i stressform känns den ofta som en kamp. Därför är det viktigt att landa också. Att lära känna sin kropps stressystem. Hur reagerar du? Vad triggar dig? Hur återhämtar du dig? Det parasympatiska nervsystemet, som är kroppens bromspedal, aktiveras när vi får landa. När vi andas djupt, äter i lugn och ro, sover ordentligt och rör på oss utan press. Det är där återhämtningen sker.
Kampsport som spegel
Kampsport fungerar som en förstoringsspegel av det mänskliga nervsystemet. Det som händer i en match på några sekunder liknar det som händer i livet över dagar eller veckor. Att kunna hantera stress och återhämta sig mellan rundor är färdigheter som är lika viktiga på kontoret som i oktagonen. Många som tränar MMA säger just det: att kampsporten inte gjort dem aggressiva, utan lugna. För när du möter rädsla under kontrollerade former, slutar du fly från den i övriga livet.
Fight or flight är inte något vi väljer. Det är något vi är byggda för. Men vi kan förhålla oss till det och i bästa fall använda det. Stress behöver inte vara vår fiende. Det kan vara ett tecken på att något betyder något. Att kroppen är redo att prestera. Frågan är bara: hur kommer du att reagera?