Projektet sträcker sig över ett år, med start den 26 oktober. Under den tiden kommer en sjuksköterska åka ut med bedömningsbilen ”First responder”, vardagar mellan klockan 8-18, till de som ringt 112 i de fall där SOS Alarm bedömt att ambulans inte behövs.
Ambulanssjuksköterskan, som bemannar bedömningsbilen, ska ge egenvårdsråd, hänvisa patienten till primärvården eller ringa ambulansen om det behövs.
– Huvudmålet med projektet är att friställa ambulanserna till akuta ärenden, så kan vi ta de lägre prioriterade. Det har visat sig att i ungefär hälften av alla larm som kommer in i Virserum, Hultsfred, Vimmerby och Västervik följer inte någon med ambulansen till sjukhus, säger Anna Örbäck.
”Jättenöjda med siffran”
Projektledare Hannes Bruhn har koll på statistiken. Han kan berätta att bedömningsbilen varit på 125 uppdrag fram till fredag förmiddag.
Vad tänker du kring den siffran?
– Det ligger i linje med vad vi hade förväntat oss utifrån det totala antalet uppdrag i närområdet. Det är ju inga storstäder liksom, så vi är jättenöjda med den siffran, säger han.
Minskad anspänningstid
En annan vinst med projektet är att bedömningsbilen även kan larmas till akuta larm, i de fall ambulansen är ute och bedömningsbilen närmast.
– I runt en tredjedel av uppdragen har vi hunnit först. Vi har fått en större andel akuta uppdrag än jag trodde vi skulle få. Bilen är ju utrustad på samma sätt som en ambulans, med den skillnaden att vi inte kan lasta, säger Anna Örbäck och berättar om en positiv effekt:
– Sedan bilen torgs i drift har tiden från larm till personal på plats minskat med tre minuter, så projektet ligger rätt i tiden när vi pratar om god och nära vård.
Vad fick dig att söka en tjänst på bedömningsbilen?
– Jag tyckte det var ett intressant projekt, som kommer invånarna till gagn. Personligen har jag jobbat inom ambulansen sedan 2003 och kände att jag ville vara kvar i yrket. Det här var ett lämpligt tillfälle att variera jobbet genom att vara med i projektet.
Hur tycker du det fungerat så här långt?
– Bra, vi är jättenöjda med hur resurserna fallit ut och hur vi fått till ett bra samarbete med andra aktörer, som hälsocentralen. Det finns alltid små detaljer att finslipa på, men jag tycker vi kommit in i det bra. Vi är på rätt spår.
Projektet är ettårigt, vad tänker du kring en eventuell fortsättning?
– När vi redan, på så här kort tid, sett vinning i tiderna, så hoppas jag förstås att det permanentas. Fick vi drömma är det så här vi vill jobba, en önskeplan vore att utöka det här arbetssättet till flera platser i regionen.