Gudrun Brunegård, kristdemokratisk riksdagsledamot från Vimmerby, var inte särskilt imponerad av innehållet i den nationella infrastrukturplan som presenterades i dag.
Foto: Arkivbild
Regeringen har beslutat om en ny nationell plan för transportinfrastrukturen i Sverige 2022-2033.
Sammantaget omfattar planen 881 miljarder kronor. Den ekonomiska ramen omfattar 799 miljarder kronor. Därutöver tillkommer 82 miljarder från trängselskatt, banavgifter och medfinansiering. De 799 miljarderna fördelas på följande sätt:
- 165 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga järnvägar,
- 197 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga vägar.
- 437 miljarder kronor till utveckling av transportsystemet.
Delelektrifiering ska utredas
För vårt område blev beskedet att Stångådalsbanan och Tjustbanan pekas ut som ett prioriterat område. De båda banorna ingår i den nationella transportplanen och finns med i en satsning på ”omfattande underhållsåtgärder” under de kommande tolv åren, enligt infrastrukturminister Tomas Eneroth.
Trafikverket har också fått i uppdrag att här utreda om en eventuell delelektrifiering av banorna. Men också att utreda ”banornas funktion för regional utveckling”.
Pengar till vägarna
Men det blir också pengar till vägarna. Bland annat ska sträckan mellan Gladhammar och Verkebäck (E22/rv 40) söder om Västervik göras om till mötesfri 2+1-väg.
Länen och de länsplaner som ska utarbetas får också pengar. Den ekonomiska ramen för dessa landar på 42 miljarder kronor över hela landet.
Kritik från KD
Inte helt oväntat var det blandade kommentarer kring dagens presentation.
– Det är glädjande att den socialdemokratiska regeringen ser till att inte bara satsa på de större stråken utan även på viktiga vägar och järnvägar i gles- och landsbygden, säger Peter Wretlund (S), regionråd i ett pressmeddelande.
Den kristdemokratiska riksdagsledamoten från Vimmerby, Gudrun Brunegård, var dock inte lika imponerad:
– Länets tågbanor behöver mer än utredningar. Det är i och för sig positivt att man tagit till sig efter påtryckningar och nu lyfter fram Stångådalsbanan och Tjustbanan vid namn, men det är beklagligt att de grundläggande frågorna skjuts på framtiden. Det vi fick i dag är utredningar som i bästa fall kan ge något om många, många år. Problemen är här och nu, och åtgärderna krävs därför nu, säger hon.
– Våra tågbanor nämns i så vaga tongångar att jag utifrån detta inte vågar förlita mig på att vi om tio år kommer ha en fungerande Stångådalsbana och Tjustbana med bimodala tåg, menar Gudrun Brunegård.