Bara hennes ord ”värdelös konst” väcker nyfikenhet.
– Jag är trött på så kallad ”vanlig konst”, och trött på människor som säger att det ska vara på ett visst sätt. Konst har mycket status om det är rätt signatur, men mycket konst är vacker och speciell även om den inte har något värde i pengar.
– Så jag tycker det ska finnas plats för all konst, vi tycker ju olika vi människor. Det handlar om människor med ett brinnande behov av att sätta sina känslor på bild, säger Birgit Eriksson, 75 år, när jag hälsar på i nya galleriet som fått namnet Glädjekällan.
”Konst som bluesen är i musiken”
I hennes galleri finns det plats för all slags konst. Här samlas ungefär 200 av hennes egna målningar. De har så smått börjat komma upp på väggarna, och allt ska vara klart till 1 advent, då blir det vernissage är tanken.
– Galleri Glädjekällan är tänkt att rymma mystik och naturfenomen från hela världen när min själ söker likasinnade. Det ska vara konst som bluesen är i musiken, så ska konsten vara i Glädjekällan, säger Birgit Eriksson.
"Precis som visionen varit"
Visionen var att locka fler att ställa ut i lokalen. Den tycks slå in, fast det tog en något annorlunda väg än vad hon tänkte från början. Ur något negativt kom något positivt.
– Jag trillade och bröt mig och i denna hemska röra dök det upp ett vårdbiträde som också målar. Hon målar själsligt, som jag. Hon kommer både hjälpa mig att bygga upp galleriet och ställa ut själv och i dagarna var en annan ung flicka här som verkligen passar in, så det ska nog växa precis som visionen varit. Det känns så kul.
Målar stort och maffigt
Själv målar Birgit Eriksson stort och maffigt ser man. Och dramatiskt. Hon vill gärna inte säga vad motiven föreställer, utan det är upp till betraktaren att tyda.
– Jag vet inte varifrån min konst kommer, som mina händer skapar.
Med galleriet hoppas hon också inspirera andra till att måla. Det är aldrig för sent, är hennes devis.
– Jag tror att ”värdelös konst” kan öppna ögonen på folk och gå rakt in i hjärtat på människor som aldrig målat tidigare. Som aldrig vågat måla, det är de jag hoppas få träffa här i galleriet. Jag kommer hålla öppet varje lördag, samtidigt som grannen "Dackes Vinyl”. I Lindshammar var de totalt ointresserade av konst, tillägger hon.
Hur har du upplevt intresset för konst i Virserum?
– Det är såå positivt. De jag träffar är trevliga, positiva och även intresserade av konst. De tycker det är roligt att jag skyltar och jag har haft besök av konstintresserade. De sätter sig ner, pratar och bläddrar bland tavlorna. Det är det som är grejen, det är sådana människor jag vill träffa.