Det blev smockfullt på ”Kråksjö torg” i lördags när det var dags för julgransplundring och att säga ett sista farväl till julkalendern ”Tidstjuven”, som bland annat spelades in i Västervik. Flera av skådespelarna var på plats där publiken fick möjlighet att få autografer, och det var mycket rekvisita från kalendern som auktionerades ut.
– Det var fantastiskt att så många kom, vi är jätteglada över det, säger Calle Åstrand.
Johan Öhring Elltorp från Västervik Framåt uppskattar att det var ungefär 1000 personer som kom in till Rådhuset för att få träffa skådespelarna, och ungefär lika många till utöver det som var ute på torget.
– Kalendern har skapat en stolthet hos oss som bor här märker vi ju, att få känna igen vår stad i "Tidstjuven". Den har också skapat ett ökat intresse för Västervik, vi har märkt av att det har varit ett ökat inresande hit och mycket besökare på torget och i Rådhuset under den här perioden, både nyfika utifrån och Västerviksbor som velat titta på Tidskikaren, säger Johan Öhring Elltorp.
Hon budade hem tidskikaren
Under evenemanget auktionerades det ut rekvisita från kalendern. Högst budande kunde bland annat vinna Pontus anteckningsbok, Clints mössa och Calle Åstrands manus med manuspärmen som han signerat. Det var även ett lotteri under dagen där man kunde vinna lite mindre rekvisita, bland annat skattkartan från kalendern. Det såldes 1200 lotter. Totalt med auktionen och lotteriet samlades det in över 65 000 kronor, och samtliga pengar ska skänkas till BRIS.
Föremålet som det blev allra högst bud på var, inte helt oväntat, Tidskikaren. Där blev slutbudet 40 000 kronor. Det var Anna Ulvaeus, som bland annat är vd för Slottsholmen, som budade hem den.
Till Västerviks-Tidningen säger Alla Ulvaeus att Tidskikaren kommer att finnas på Slottsholmen framöver, efter att utställningen på Rådhuset är färdig den 31 januari.
”Lite sorgligt”
För tittarnas del pågick kalendern endast under december. Men för Calle Åstrand är det här ett projekt som han har levt med i tre och ett halvt år.
– Lite sorgligt är det såklart att det är slut. Men det är också med en bra känsla som jag säger hejdå, för det har blivit väldigt omtyckt och det är den mest sedda julkalendern någonsin. I huvudsak verkar folk väldigt nöjda och glada, säger Calle Åstrand.
Ja, det blev tittarrekord på SVT Play, vad tror du det beror på?
– Dels att det är med historiska resor. är något som kanske vissa tycker om som inte brukar titta på julkalendern. Det har ökat också bland herrar 50 plus Har tittat mer på julkalendern än någonsin. Det är också min teori, att 50+ gillar historia. Sen tror jag att själva Bildsköne Bengtsson är en bra karaktär, och Clint och deras jakt efter pappa och skatten... att det är ett bra äventyr. Jag tror det fanns något för alla någonstans.
Finns det någon chans att det blir en uppföljare till ”Tidstjuven”?
– Man ska aldrig säga aldrig. Men man ska veta att det är en enormt lång process som är oerhört komplicerad och svår innan en sådan produktion kan bli av. Först ska man ha en idé, sedan skriva manus och sedan ska någon tro på idén och lägga pengar på den, och sedan ska man göra den. Det finns så många parametrar och det är så många människor som måste tycka att det är rätt och så, det kan falla när som helst. Man vet aldrig, men i nuläget ser det svårt ut.
Har du själv sparat någon rekvisita från inspelningen som minne?
– Nej, det finns några saker kvar som jag kanske ska använda till något roligt men vi får se. Men det finns inget som jag valt och tänkt att jag måste ha kvar för egen del. Däremot har jag en affisch kvar, som vi tog fram. Jag tycker det är roligt att spara affischer från alla produktioner som jag har gjort.
Vad händer för dig framöver? Har du några projekt på gång?
– Jag är inne i en pitch-process, jag har möten och försöker att sälja in idéer, så får vi se hur det går. Förhoppningsvis kan jag sätta igång och skriva under våren. Och så ska jag planera lite Visfestivalen.
Du har regisserat tre julkalendrar hittills. Skulle du vilja regissera ytterligare en om du får chansen?
– Det beror vilket manus som finns. Om manus är tillräckligt bra så kan jag absolut tänka mig att göra någonting. Nu blev den här den mest sedda, så om man ska göra en till så... på något sätt så vill jag ju känna att jag gör det ännu bättre än tidigare. Och det vet jag ju inte förrän man läst manuset. Man ska aldrig säga aldrig, men det måste vara tillräckligt bra. Det hade ju varit trist att göra en som blir sämre och som inte blir omtyckt.
Har du något du vill säga till alla som har tittat på kalendern?
– Stort tack för att man tittat och för att många verkar ha tyckt att det var bra och kul. Det finns så många som man skulle vilja tacka. Jag kommer på en idé, och sedan har jag ett helt team bakom mig, det är väldigt många människor inblandade som jag är tacksam över att ha varit del av det här projektet. Men den sista delen, som gör en bra julkalender, det är ju faktiskt tittarna. De är också en del av skapandet och processen.