Mycket handlade om barn- och utbildningsnämndens ansträngda ekonomiska situation på fredagens pressträff efter nämndens senaste sammanträde.
2025 års bokslut visar ett minusresultat på 23,4 miljoner kronor i jämförelse med budget.
– Här är det många röda siffror eftersom vi inte har en budget i balans för 2025, säger barn- och utbildningschefen Martin Snickars.
Nämndens underskott för 2024 uppgick till 20,5 miljoner kronor och nu blev resultatet 6,4 procent sämre när man sätter det i relation till 2024.
– Det finns olika orsaker till ett ökat underskott, men det går inte att jämföra siffrorna rakt av från år till år för att vi har gjort omfördelningar mellan verksamheterna. Det har funnits en internbudget som togs bort inför 2025, vilket gör att det framför allt skiljer mycket på grundskolan och gymnasiet. Det har ökat i kostnader på grundskolan och där har IKE-kostnader tagits bort och lagts i grundbudgeten på gymnasiet. Därför har det skett en förändring. Vad gäller grundskolan får rektorerna en budget för grundskola, fritidshem och förskoleklass i en pott där man sedan fördelar mellan verksamheterna. Det är en avvikelse på 6,4 procent totalt i budget 2025, säger Martin Snickars.
En annan orsak är en minskad personalbudget från 2024 till 2025 med minus 13,2 miljoner kronor.
– Det finns ett beslut om besparingar på 7,6 miljoner. Det är också minskade anslag från flyktingkontot på två miljoner kronor plus att vi har årliga demografianpassningar som har minskat med 3,6 miljoner kronor, säger Martin Snickars.
"I för liten omfattning"
Vår tidning har tidigare rapporterat om att omkring 50 anställda inom barn- och utbildningsförvaltningen försvinner till följd av fullmäktiges krav på att nämnden ska få ordning på sin ekonomi.
– Vi har minskat våra personalkostnader under 2025 och inför 2026. Det är i för liten omfattning mot vad budgeten är så därför gör vi den stora åtgärdsplanen nu och jobbar med att få ner våra kostnader, säger Martin Snickars.
Den borttagna internbudgeten påverkar grundskolan och gymnasiet med fem miljoner kronor, enligt Martin Snickars.
– Grundskolan har fem miljoner mindre och gymnasiet fem miljoner mer i IKE-budget (interkommunal ersättning).
IKE-kostnaderna för Hultsfreds gymnasium har mellan 2023 och 2025 ökat från 2,4 miljoner till elva miljoner, en förändring med 8,6 miljoner kronor.
– Det har vi sett under flera års tid, att vi har färre elever som går hos oss och fler som går i andra kommuner. Där har vi gjort en satsning på körkortsstipendium och då ser vi att söket till Hultsfreds gymnasium ökar ganska mycket inför höstterminen. Vi har inga konkreta siffror, men vi ser att det ser betydligt bättre ut än tidigare. Då kommer IKE-kostnaderna bli bättre i balans 2026 och framåt. Det tar tre år innan man ser den fulla effekten, men det underlättar i arbetet med budget i balans, säger Martin Snickars.
Grundskolan får tillskott på tolv miljoner
Martin Snickars informerade även om en ombudgetering som görs i budget för 2026. Grundskolan får ett tillskott på tolv miljoner kronor i sin grundbudget.
– Det tas upp i fullmäktige i mars så det är inte beslutat än. Pengarna kommer och det kommer underlätta mycket för grundskolans arbete. Det kommer också ske en ombudgetering med uppräkning av budget för bidragsbelopp och budget för ATC och SYAB kommer komma till budgeten 2026. Tidigare år har vi fått dem i efterhand. Vi har legat ett halvår försenade, men nu får vi dem i ombudgeten för 2026. Det gör att vi har lättare att hålla budget i balans när pengarna kommer utifrån vad kostnaderna är, säger Martin Snickars.
– Det betyder mycket för vår verksamhet att vi kan få beslut på de här ombudgeteringarna. Det påverkar direkt vår verksamhet för 2026. Det känns väldigt viktigt, säger barn- och utbildningsnämndens ordförande Johan Svensson (M),
– Det är många tjänster vi räddar där, säger nämndens andre vice ordförande Mikael Lång (S).
Kostnaderna minskar i alla verksamheter
Det pågående, intensiva arbetet med att få en budget i balans gav barn- och utbildningschefen Martin Snickars information om på pressträffen.
– Vi har vår åtgärdsplan och försöker minska kostnaderna. Både på förra och den här nämnden har det varit tre rektorer som beskrivit nuläget på skolorna och hur går det pågående arbetet, säger Martin Snickars.
Rektorerna Louise Andersson, Jessica Andersson Landholm och Josefine Steén var på plats på onsdagens sammanträde. Det nämnden kan konstatera är att kostnaderna minskar i alla verksamheter.
– Det är mest inom förskola, men även inom grundskola och gymnasium. Det beror på färre medarbetare jämfört med förra året. Vi är också mer restriktiva med vikarier och har minskat med fem årsarbetare vad gäller cheftjänster och administration sedan ett år tillbaka. Det är på de delarna som vi ser en tydlig minskning för kostnaderna. Den stora förändringen kommer inför höstterminen. Det går neråt redan nu, men det kommer mer sedan efter sommaren, säger Martin Snickars.
– Med de stora minskningar som vi gör i övrig verksamhet är det viktigt att vi kan minska i administrations- och chefsled. Det är naturligt och viktigt att vi även där ser över våra kostnader, säger Johan Svensson (M).
– Sedan får man tillägga att politiken inte rör sig på den nivån. Vi är inte på detaljnivå och sätter vare sig löner eller sitter med på MBL-förhandlingar. Det är inte så det går till, säger Mikael Lång (S).
– Det är ett led i att vi ska få budget i balans och behöver minska personalen på alla nivåer, säger Johan Svensson (M).
För att få ordning på ekonomin har det varit viktigt för nämnden att analysera och få koll på alla kostnader.
– Det har varit beslut om att minska lokalkostnader och det är olika typer av verksamheter som vi granskar. Vi har gått igenom allt och ser hur vi kan minska kostnaderna. Man kan säga att det påverkar allt, säger Martin Snickars.