Med anledning av jobbet som socialnämnden har framför sig med att anpassa sina kostnader till budget är det bestämt att nämnden får information om hur arbetet går på varje nämndstillfälle.
Förra året hade socialnämnden ett totalt minusresultat på knappt 30 miljoner kronor. Vid februari månads slut prognosticerades helårsprognosen till ett minus på 22 miljoner kronor och vid mars månads slut såg det ännu lite bättre ut.
Nämnden får, enligt helårsprognosen den 31 mars, ett minusresultat på 21,2 miljoner kronor. Det motsvarar en negativ avvikelse mot budget på 4,6 procent och är en förbättring med cirka 920 000 kronor jämfört med helårsprognosen som gjordes i februari.
– Det har skett en liten förbättring gällande helårsprognosen. Vi inom socialnämnden förväntar oss att det ska bli successivt bättre över året i takt med att åtgärderna som förvaltningen kommer genomföra vidtas för att vi ska anpassa kostnaderna till budgeten. Vi tänker att underskottet kommer minska efterhand, säger socialnämndens ordförande Anna Edvardsson.
Placeringar försämrar prognosen
”Individ- och familjeomsorgen för barn och familj” och ”myndighet vuxen” får enligt helårsprognosen ett samlat minus på lite drygt fyra miljoner kronor. Det motsvarar en negativ avvikelse mot budget på 5,3 procent och är en försämring med cirka 3,1 miljoner kronor jämfört med helårsprognosen i februari. Både inom barn och familj och vuxen beror försämringen på ett ökat antal placeringar.
– Vi har elva nya familjehemsplaceringar och det försämrar prognosen direkt. Det är något som är lagstyrt och som vi behöver göra. Det påverkar vi inte på det sättet som andra delar i verksamheterna, säger Anna Edvardsson.
Enligt Anna Edvardsson har externa placeringar försämrat prognosen sedan februari med ungefär tre miljoner kronor.
– Vi har fullt förtroende för att tjänstemännen gör rätt och bra bedömningar. Vi har satsat mycket på det förebyggande arbetet. Innan det blir en placering har man varit hemma i familjerna och försökt med insatser på hemmaplan. Oftast blir det inte en placering direkt utan man försöker verkligen få till det på annat sätt. När det väl blir placering är vi trygga med att det är det som behövs, säger Anna Edvardsson.
"Här ser vi en direkt följd av det"
Äldreomsorgen får ett minusresultat på 11,8 miljoner kronor, vilket motsvarar en negativ avvikelse mot budget på 4,5 procent och en förbättring med cirka 1,8 miljoner jämfört med februariprognosen. Det beror på minskade personalkostnader inom framför allt hemtjänst, men även särskilt boende. Inom den kommunala hälso- och sjukvården är kostnaderna för hjälpmedel dyra. Tittar man på just hemtjänsten tillsammans med hemtjänstrelaterad verksamhet landar minuset på 7,7 miljoner och det motsvarar en negativ avvikelse mot budget på 9,3 procent. Ett arbete pågår med att se över planeringen av hemtjänstens arbete med utgångspunkt i beviljade insatser. En insats ger en viss summa pengar som i sin tur fördelas i tid som ska schemaläggas.
– Renodlad hemtjänst, det vill säga insatser till brukare som personal genomför, är en prognos som har förbättrats sedan februari, vilket är jätteroligt. En del är att vi ser effekter av åtgärder som genomförs löpande i planeringsarbetet, schemaläggningen och bemanningen. Att vi ska hitta andra bemanningsprocesser och schemaläggningstekniker är det stora hos oss i år och nästa år. Här ser vi faktiskt en direkt följd av det och även om det fortfarande är tidigt så är det jätteroligt att se att det är så här, säger Anna Edvardsson.
Jonny Bengtsson (S), andre vice ordförande i socialnämnden, kommenterar hemtjänstens ekonomi på detta sätt.
– Det är processerna som gör att vi får ett förbättrat resultat och det är inte minskning av någon tid ute hos våra vårdtagare. De får precis allt som de har rätt till och som den bedömning som har gjorts utifrån vad de behöver hjälp med, säger Jonny Bengtsson (S).
Anna Edvardsson igen:
– Man har beviljat en viss tid från insatsbedömarna och man har schemalagt många fler timmar än vad som är beviljat. Det finns en väldig diskrepans och det är det vi har sett hela tiden. Alla åtgärder som vi kommer göra kommer inte påverka brukartiden utan det är beviljad tid eller insats ska ligga parallellt med schemaläggningen, säger Edvardsson.
"Inte lika mycket att jobba med"
Särskilt boende får enligt helårsprognosen ett minus på 3,3 miljoner kronor och avvikelsen mot budget är 3,2 procent. Det beror på flera olika orsaker och det finns även olika förutsättningar på boendena. Störst underskott finns på de små boendena. Det pågår ett arbete för att hitta en budget i balans samt att ändra arbetssätt när förändringar sker.
– På särskilt boende har vi också en förbättring jämfört med februariprognosen. Där har vi inte lika mycket att jobba med som vi har inom hemtjänsten. Det är där det stora underskottet har varit inom äldreomsorgen och där vi har många faktiska åtgärder som vi planerar att vidta. Här finns absolut saker att jobba med, men inte med resultatet att det blir så stora effekter av det för att avvikelserna är inte lika stora.
Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) får enligt helårsprognosen ett samlat minus på 9,6 miljoner kronor. Det motsvarar en negativ avvikelse mot budget på 8,3 procent och är en förbättring med cirka 441 000 kronor jämfört med helårsprognosen som gjordes i februari. Gruppbostäderna har en budget i balans och de största minusen finns inom personlig assistans, korttid och servicelägenheter.
– Här har det inte skett några större saker. En liten förbättring. Många delar är inte så påverkansbara i LSS-lagstiftningen som är en rättighetslag. Där begär man sina insatser och man har inom hela området redan gjort anpassningar utifrån bemanning i förhållande till budget. Här ser vi inte att vi kan påverka tillräckligt mycket för att separat inom området få en budget i balans med de här förutsättningarna. Vårt mål är att vi inom socialnämnden ska kunna omfördela medel så att den här verksamheten får mer budget och att äldreomsorgen kommer få mindre pengar. Vi ser att det är möjligt, säger Anna Edvardsson.
Så ser politikerna på nämndens väg framåt
Jonny Bengtsson (S) tror att socialnämnden kommer ha svårt att få en budget i balans.
– Även i framtiden kommer vi behöva mer pengar till verksamheten. På vissa delar har vi sett att vi är underfinansierade och det är inte så lätt att bara sitta och gapa och skrika efter pengar när man inte riktigt vet hur saker och ting verkar eller inte verkar. Vi får se tiden an fram till slutet på 2027 för att se hur vi har lyckats. Jag har sagt tidigare att vi ska gå lugnt fram med personalen och inte oroa de allt för mycket. Jag vet att många blir oroade så fort det händer något på arbetsplatsen. Vi försöker förklara så mycket vi kan och jag tror att osäkerheten kommer lägga sig när våra anställda ser vart det har hamnat och hur det kan tänkas bli. Jag hör ganska mycket oro ute på arbetsplatserna kring den nya schemaläggningen. Vi får se och jag hoppas att socialnämnden lyckas i det här arbetet.
Anna Edvardsson (C) tror att det går att göra anpassningar och få en budget i balans.
– Det finns saker inom socialnämnden som vi har svårt att påverka, men utifrån det som är vårt uppdrag, att implementera de nya arbetssätten inom äldreomsorgen, och med de implementerade tänker vi att det är möjligt att komma till rätta med underskottet på 30 miljoner 2025 med de här åtgärderna. Tillkommer det externa placeringar blir det såklart en del som vi behöver lyfta framåt – hur går det och hur ser det ut? De planerade åtgärderna inom äldreomsorgen tänker jag att vi ska nå i hamn med och det finns inga alternativ i det, säger Edvardsson.
Socialnämndens målsättning är att ha en budget i balans 2027.
– Det är målsättningen. Ökar placeringarna på barn och familj ändras förutsättningarna. Utifrån förutsättningarna som var när det var helårsbokslut så ja, då ska vi göra det.