Sveriges Lärare lokalt valde inför valet att ställa två frågor till partierna som representeras i kommunfullmäktige, det vill säga C, KD, M, S, SD och V. Utöver dem även Liberalerna, fast då på distriktsnivå eftersom de inte representeras i fullmäktige.
Dock kom det svar bara från S, M och L, vilket gör Bronson Månsson riktigt besviken. Senare kom också svar från SD och KD.
– Vi tycker det är nonchalant och respektlöst, det visar verkligen hur ointresserade man är. De snackar en massa, men det händer inget när det gäller att ställa upp. Det är dålig stil.
Hur har ni landat i just de här båda frågorna?
– Vi har ju tusen frågor vi skulle vilja ställa till våra politiker, men vi sa att vi måste begränsa det. Och det här är två väldigt viktiga grejer som står framför oss.
Reglerad arbetstid kostar många miljoner
Enligt Bronson Månsson har det gjorts en enkel uppskattning av vad regleringen av arbetstiden kommer innebära i Hultsfreds kommun.
– Vi landade i att man kommer behöva anställa exempelvis fem nya gymnasielärare, eftersom det blir mindre undervisningstid när den regleras. Och det kostar pengar, uppskattningsvis tolv miljoner kronor för kommunen.
Andra frågan tycker Bronson Månson är väldigt adekvat och central.
– Politiken applåderar rektorer som håller budget, och ger tydliga signaler om att så måste det vara. Samtidigt är alla som arbetar i verksamheterna, både rektorer och övrig personal, överens om att budgeten inte räcker till. Vi hör och ser att det krisar. Vi har en budget i balans, men en verksamhet där pengarna inte räcker till, så verksamheten raseras. Enkel matematik säger då att budgeten är fel. Då är den självklara frågan vad partierna kommer göra inför nästa budget, om den kommer regleras så den passar den verksamhet vi har.
Här följer fråga och svar:
Hur tänker ni utifrån att Lärarnas arbetstid regleras hösten 2027, vilket kommer att kosta kommunen ca 12 miljoner?
Socialdemokraterna: Vi kommer inte att kunna lösa 12 miljoner på egen ekonomi. Det måste till statsbidrag. Kommunalt skatteutjämningsbidrag, som är ett urgammalt system, måste tillföra medel till kommuner som har en svag ekonomi.
Moderaterna: Vår inställning är fortfarande att skolan ska ha sin rättfärdiga del av budgeten. Vi hittade 2015 15 miljoner som var felbudgeterat och drev frågan så att kommunstyrelsen sköt till 12 miljoner till grundskolan. Den exakta kostnaden för reglering av lärarnas arbetstid kommer att räknas fram och med det som underlag kommer vi att ta med detta i kommande budgetberedning och visa på nödvändigheten att tillskjuta pengarna. Som sagt, skolan ska ha sin rättfärdiga del.
Liberalerna: Det är helt avgörande att lärare får tillräckligt med tid för att planera, följa upp och utveckla undervisningen. Det är viktigt både för lärarnas arbetsmiljö, elevernas kunskapsresultat samt möjligheten att rekrytera och behålla behöriga lärare. Samtidigt är tolv miljoner kronor en mycket stor kostnad för Hultsfreds kommun, särskilt efter de nedskärningar som skolan redan har genomgått. Därför måste förberedelserna börja nu. Vi vill att kommunen redovisar hur beräkningen har gjorts, hur mycket Hultsfred får del av den statliga finansieringen och vilken nettokostnad som faktiskt återstår för kommunen. Staten tillför 2,6 miljarder kronor årligen för reformen. Vår utgångspunkt är att statligt beslutade reformer också ska finansieras av staten. Om ersättningen visar sig vara otillräcklig måste den frågan drivas gentemot regeringen. Den kostnad som återstår behöver hanteras i kommunens budget från 2027. Regleringen får inte genomföras genom större undervisningsgrupper, minskat stöd till eleverna eller ytterligare nedskärningar på personal nära eleverna. Vi behöver också se över vilka administrativa och andra arbetsuppgifter som kan lyftas bort från lärarna. Genomförandet ska planeras tillsammans med lärare, fackliga företrädare och rektorer. Reformen ska innebära en verklig förbättring av lärarnas arbetsvillkor och undervisningens kvalitet, inte bara bli en förändring på papperet.
Sverigedemokraterna: Skolan måste ha en budget som speglar verkligheten. Sverigedemokraterna anser att skolan är en av kommunens viktigaste verksamheter. Därför måste vi också ha en budget som bygger på de faktiska behov som finns i verksamheten – inte på önsketänkande. När lärarnas arbetstid ska regleras hösten 2027 måste kommunen ta höjd för detta i god tid. Vi anser att det är politikens ansvar att fatta beslut som gör att verksamheten får realistiska ekonomiska förutsättningar. Om nya lagar eller avtal innebär ökade kostnader måste dessa kostnader hanteras i kommunens långsiktiga ekonomiska planering. Det är inte rimligt att i efterhand lägga ansvaret på rektorer och personal att få en omöjlig ekvation att gå ihop. Samtidigt måste vi våga diskutera kommunens totala kostnader och prioriteringar. Det finns begränsade pengar och varje skattekrona kan bara användas en gång. Därför måste politiken hela tiden fråga sig: Vad är kommunens kärnuppgifter och vad kan prioriteras bort?
Kristdemokraterna: Tolv miljoner är en stor kostnad för Hultsfreds kommun, men det är ännu en uppskattning. Det första vi behöver göra är därför att fastställa den verkliga kostnaden för Hultsfred, inklusive vilken statlig finansiering som följer med förändringen. Men vi kan inte vänta till hösten 2027 med att börja planera. För KD är utgångspunkten att läraren ska få vara lärare. Regleringen får inte lösas genom större undervisningsgrupper, sämre stöd till eleverna eller genom att lärarna ska springa fortare. Vi vill samtidigt gå igenom lärarnas arbetsuppgifter tillsammans med professionen och minska, förenkla eller flytta administration och annat som inte kräver lärarkompetens. Det är redan en tydlig del av vår skolpolitik.
Är ni beredda att reglera budgeten för skola och barnomsorg, så att den är mer anpassad till verkligheten?
Socialdemokraterna: Om vi ska bedriva den verksamhet vi har i kommunen idag, måste budgeten regleras. Annars kommer såväl elevers lärande som lärarnas arbetsmiljö att drabbas. Hultsfreds kommun behöver få kosta mer, eftersom vårt skatteunderlag är så litet. Vi är en hårt drabbad socioekonomisk kommun. Alla har inte de möjligheterna att klara det som många andra klarar, därför behövs fler vuxna i skolan och barnomsorgen. Därför måste det göras ett omtag för att se över budgeten så att den är anpassad till verkligheten i verksamheten.
Moderaterna: Vi kommer att driva frågan om att skolan och förskolan ska ha sin rättfärdiga del för att bedriva sin verksamhet. Att förutsätta att budgeten är fel måste beskrivas tydligare. Vi hittade 15 miljoner som var fel och fick gehör för detta. Finns det fler felaktigheter ska även de belysas. Det är först då vi kan få en majoritet i fullmäktige att lyssna och ta ställning till hur man vill prioritera kommunens verksamheter.
Liberalerna: Ja, vi är beredda att anpassa budgeten för skola och förskola bättre till verksamheternas verkliga behov. Budgetdisciplin måste börja med att politiken beslutar om en realistisk budget. Om rektorer år efter år förväntas klara ett uppdrag där resurserna inte motsvarar elevantal, stödbehov, lagkrav och nödvändig bemanning, då räcker det inte att kräva att de ska ”hålla budget”. Då måste politiken också våga pröva om själva budgetramen är fel. Vi vill därför ha en öppen genomgång av skolans och förskolans ekonomi, där kostnader, elevunderlag, stödbehov, personaltäthet och lagstadgade uppgifter redovisas tydligt. Om den visar att verksamheten är strukturellt underfinansierad är vi beredda att skjuta till resurser och prioritera om i kommunens samlade budget. Det innebär inte att varje underskott automatiskt ska täckas eller att verksamheten saknar ansvar för sin ekonomi. Men politiken kan inte lägga ett omöjligt uppdrag på rektorerna och sedan göra dem ensamt ansvariga när ekvationen inte går ihop. Ansvaret för kommunens prioriteringar ligger ytterst hos oss politiker. För Liberalerna är skolan en av kommunens allra viktigaste verksamheter. Resurserna ska användas ansvarsfullt, men budgeten måste också ge rimliga förutsättningar att klara uppdraget och ge varje barn det stöd och den undervisning som barnet har rätt till.
Sverigedemokraterna: Vi delar bilden att det blir ett problem när politiken kräver att rektorerna ska hålla sina budgetar, samtidigt som personalen upplever att pengarna inte räcker till den verklighet de möter varje dag. Om verksamheten år efter år visar att de ekonomiska ramarna inte räcker, då måste politiken lyssna. En budget ska vara ett verktyg för verksamheten – inte ett mål som gör att verksamheten tvingas anpassa verkligheten efter siffrorna. Men det betyder inte att lösningen automatiskt är att höja skolans budget med motsvarande underskott. Vi vill först se en tydlig genomgång av vad pengarna faktiskt används till, vilka effektiviseringar som är möjliga och vilka prioriteringar kommunen gör inom hela sin ekonomi. Därefter måste skolans ekonomiska ram sättas utifrån realistiska förutsättningar. Barnen och lärarna måste prioriteras! Sverigedemokraterna vill se en skola där lärarna får bättre möjligheter att vara lärare och där eleverna får det stöd de behöver. Vi vill bland annat stärka elevernas kunskaper i Svenska och Matematik och sätta in stöd tidigt, innan problemen hunnit växa sig stora. Vi är också positiva till tydligare ordning och arbetsro i skolan. Regeringens och SD arbete för en mobilfri skola är ett exempel på en sådan åtgärd. Men reformer kostar pengar. Därför måste kommunen planera långsiktigt.Vårt besked är tydligt: Vi är beredda att anpassa skolans och barnomsorgens budget när det finns dokumenterade behov och när förändrade regler eller avtal medför verkliga kostnadsökningar. Samtidigt kommer vi att kräva att kommunen har kontroll över sina kostnader och att varje satsad skattekrona gör största möjliga nytta för elever, barn och personal. För oss handlar det om att prioritera skolan – men också att ta ansvar för kommunens ekonomi. Det är så vi bygger en skola som fungerar både för eleverna, lärarna och skattebetalarna.
Kristdemokraterna: Ja, om underlaget visar att uppdraget är strukturellt underfinansierat måste budgeten förändras. Men ett underskott bevisar inte automatiskt att budgetramen är fel. Det kan också bero på organisation, kostnadsutveckling, förändrade behov eller att åtgärder satts in för sent. Politikens ansvar är att ta reda på vilket – och sedan agera. Det är lika fel att ge en verksamhet en omöjlig budget och sedan kräva att rektorn ska trolla, som att varje år automatiskt täcka ett underskott utan att fråga varför det uppstod. KD vill därför ha realistiska budgetar, tät uppföljning och tidigare åtgärder. I skolan vill vi dessutom följa resultat och behov skola för skola och kunna rikta resurser dit de gör störst nytta – exempelvis till fler vuxna under vissa lektioner, speciallärare eller mindre undervisningsgrupper när det är rätt åtgärd. Budgeten är ett verktyg för att ge eleverna en bra skola. Den är inte ett mål i sig. Men den måste också gå att hålla.
Artikeln har uppdaterats.