Parti reagerar på övergivna och förfallna hus: ”Tandlös lagstiftning”

Lennart Davidsson och Åke Nilsson från Kristdemokraterna i Hultsfreds kommun belyste problemet med fallfärdiga fastigheter vid en pressträff hos en lokal näringsidkare i Hultsfred tidigare i veckan. 

De bjöd också in riksdagsledamoten Gudrun Brunegård och gav henne i uppdrag att föra deras åsikter vidare till kungliga huvudstaden. Att miljö- och byggnadsnämnden inte kan göra så mycket åt saken är något som bekymrar Åke Nilsson.

– Alla dessa nedgångna fastigheter blir ett allt större problem. Det finns över 100 fastigheter som man kan plocka fram i kommunen. Det som är illavarslande är att många av husen är iögonfallande centralt i våra orter, både i Hultsfred men mest i våra kring orter. Det är ingen rolig syn för våra egna invånare eller för besökare som får ett visst intryck av kommunen, säger Åke Nilsson. 

Lagstiftningen utgör problem

Lennart Davidsson, vice ordförande i miljö- och byggnadsnämnden, berättar att det har passerat 100 fastigheter med råge. 

– Jag har varit med i miljö- och byggnadsnämnden i 15 år och vi har fortfarande fall där inte har lyckats få tag i någon fastighetsägare. Husen har bara blivit sämre och växer igen i trädgårdarna. Det är ingen prydnad för kommunen, säger Lennart Davidsson. 

Både Nilsson och Davidsson anser att de nedgångna fastigheterna är en förfulning av samhällena och vill göra något åt det men lagstiftningen står i vägen. 

– Vi har lagstiftningen som gör att vi inte kommer åt dem. Det är en tandlös lagstiftning som är gjord för tillväxtkommuner och inte för oss på landsbygden, säger Lennart Davidsson. 

"Har tröttnat på lagstiftningen"

Det miljö- och byggnadsnämnden kan göra i dagsläget är att skicka ett föreläggande och sedan ett vitesföreläggande, något som oftast inte ger resultat. 

– Till att börja med så hittar vi inte fastighetsägarna och de finns inte ens i landet. Jag har tröttnat på lagstiftningen. Vi kommer ingenstans och den måste ändras, säger Davidsson. 

Hur vill du komma åt problemet?

– Jag tänker att man lägger ett föreläggande och har inte ägaren gett sig själv till känna under tre år så har man förbrukat sin rättighet att äga fastigheten och den övergår i kommunal ägo. Då räddar man hem befolkningen runt omkring, då ser de att vi tar saken på allvar, säger Lennart Davidsson.

Riksdagsledamoten Gudrun Brunegård tänker ta med sig deras synpunkter på den nationella nivån. 

– Jag har pratat med vår bostadspolitiska talesperson (Larry Söder) som hänvisar till att Boverket har gjort en genomlyssning och har en del förslag som inte har kommit fram till beslut, säger Gudrun Brunegård. 

Utredning ska belysa problemet

I samtal med honom har hon bestämt sig för att begära en utredning av riksdagens utredningstjänst för att få ett underlag som visar hur många fastigheter det rör sig om. 

– Det finns en risk att det handlar om åtskilliga 1 000 fastigheter. Kan man ta fram den exakta siffran så blir det ett större tryck på regeringen att man tar fram en lagstiftning för att lösa problemet, säger Brunegård och fortsätter:

– När vi vet hur stort problemet är så kan vi trycka på bostadsministern Per Bolund (MP). Utredningen behöver inte ta så lång tid. 

Hon ser allvarligt på den bild som partikollegorna målar upp och vill hitta en bra lösning.

– Det är en strukturfråga för hela landet med den centralisering som pågår där människor flyttar från de mindre orterna. Risken är att det blir en nedåtgående spiral. Ser det så illa ut på en del orter med flera hus som förfaller så minskar attraktiviteten för andra att bosätta sig där, säger Gudrun Brunegård.