Torbjörn Liljegren är sin vana trogen med och arrangerar Vårstafetten.
Foto: Arkivbild
Vårstafetten, som arrangeras av Målilla-Mörlunda SKI, består av åtta sträckor och start och mål vid Målilla Idrottspark. Löparna växlar vid Medborgarhuset i Rosenfors, Lillesjö badplats, Mörlunda elljusspår, Mörlunda centrum och kyrka samt Tveta kyrka och Gårdveda gård. För tävlingsklassen blir distansen ett drygt maraton, närmare bestämt 42,595 meter. Motionsklassen springer en kortare sträcka tre och har en total löpdistans på 35,354 meter.
– Det brukar vara lite blandat i deltagarlistan. Några motionslag, ett par företagslag och så några tävlingslag från Oskarshamn och Öland. Vi hoppas att det dyker upp lite fler kompisgäng som vill göra det till en rolig grej. Vi har tidigare haft med ett par familjer som har satt ihop egna lag, säger Torbjörn Liljegren.
Blandat underlag
I motionsklassen varierar sträckornas längd från 1,2 kilometer och upp till 7,5 kilometer som längst. Tävlingsklassens tredje sträcka är en mil, medan motionsklassen springer en kortare variant på 2,7 kilometer. Underlaget är en blandning av asfalt, grus, elljusspår och stig.
– Det är lite kuperat på sina ställen men inte jättetufft. Man behöver inte vara så väldigt vältränad för att ställa upp och det behöver inte vara så allvarligt, säger Liljegren.
De senaste åren har Vårstafetten haft omkring 15-20 lag anmälda. Annat var det på 90-talet när 65-70 lag deltog.
– Då sprang alla och det var en riktig löparboom. Det har inte riktigt kommit tillbaka, även om de större loppen som Göteborgsvarvet och Lidingöloppet alltid drar mycket folk.
Rutinerade funktionärer
Torbjörn Liljegren ser tio lag som en smärtgräns för att fortsätta arrangera Vårstafetten.
– Under tio så är det frågan om det är värt det. Det är lika mycket jobb och en hel del som ska skötas med tidtagning och många olika funktionärer som behövs. Men vi har många som har ställt upp i jättemånga år och som hjälper till och tycker att det är en rolig grej.
Har du sprungit Vårstafetten själv?
– Ja, men det var några år sedan. Nu springer jag inte så mycket själv längre utan är mest med och arrangerar. Åldern tar ut sin rätt.