Klockan 10.00 tisdagen den 24 mars var Jakob Karlsson kallad till ett möte om framtiden. Själv hade han mer och mer känt att han ville göra en sista säsong. Att sluta med en säsong som var bestämd att bli den sista.
Den snart 37 år gamla centern, som med flest spelade matcher och flest poäng i föreningens historia har stor kultstatus bland supportrarna, behövde dock inte fundera särskilt länge.
10.10 visste han att karriären var över. Både tränaren Eric Karlsson och sportchefen Pelle Johansson var med på mötet. I en lång intervju berättar han nu om känslorna över att inte längre vara önskvärd på isen eller i omklädningsrummet.
Lagkaptenen nobbas helt enkelt en fortsättning av klubben han älskar.
– Det var ett kort möte om att jag inte erbjuds nytt kontrakt på spelmässiga grunder. Vi pratade fem, tio minuter kanske. Det var inte så mycket att diskutera, säger Jakob Karlsson.
Har du förståelse för det eller känner du själv att det är felaktigt?
– Jag känner så här: jag vill inte skapa någon konflikt. Jag vill inte att mina sista intervjuer som hockeyspelare ska handla om bitterhet eller missnöje. Jag är extremt glad och tacksam för alla år i den här klubben, det förtroende jag fått och den roll jag har spelat i den här klubbens utveckling. Vi har firat stora framgångar på hemmais tre säsonger i rad och på så sätt går det inte få ett bättre slut. Efter alla års kämpande i ettan är jag väldigt glad för att det fick sluta så här. Det är små marginaler och både vi och jag fick den här belöningen mina sista år i karriären.
Men hade du själv velat göra en säsong till?
– Jag har varit tveksam själv, men jag tror att jag hade hittat en stark motivation för ett sista år och där man hade sagt det inför säsongen. Nu blev det istället det här beskedet. Ett år mer eller mindre i en 20 år lång hockeykarriär är inte hela världen, men när det kom som det gjorde blev det en chock. Det har inte funnits något i kommunikationen tidigare som fått mig att tro att jag skulle få det här beskedet och inget i kommunikationen under säsongen som fick mig att tro att det skulle landa i det här.
Hade du sagt ja direkt om du fått ett kontraktsförslag?
– Inte direkt, men hade de velat och jag kommit fram till att köra hade vi säkert kommit överens. Vi har aldrig haft några hårda förhandlingar sedan Pelle tog över som sportchef, jag bråkar inte om tusenlappar hit eller dit. Jag är för gammal för det.
"Saker kan sägas och saker kan ändras"
Direkt efter det säkrade kontraktet hemma mot Södertälje SK var tongångarna annorlunda från sportchefen Pelle Johansson. Då beskrevs de egna produkterna Jakob Karlsson, Anton Carlsson och Adam Petersson vara "sjukt viktiga" för kollektivet i olika roller.
– Vimmerbykillarna är alltid högst upp på listan, så kommer det vara. Det kanske är enklare nu också. Hade det blivit Hockeyettan hade det inte varit lika självklart. "Jagge" och Anton har redan gjort den resan medan "AP" ju har karriären framför sig. Vi har förhoppningar om att lösa något, var svaret från Pelle Johansson.
Vad tänker du om det uttalandet nu?
– Jag tänker inte så mycket om det. Saker kan sägas och saker kan förändras. Det är hans beslut och han tar såklart hänsyn till många olika parametrar när han bygger sitt lag. Något har uppenbarligen hänt sedan dess, men jag är inte besviken på någon. Jag förstår att jag är 37 år och att jag varit nära slutet i många år. Jag känner mer stolthet över det vi gjort än besvikelse för att det inte blir mer. Att se Troja åka ur för tredje gången på tio år sätter perspektiv på det vi har uppnått med så mycket mindre medel och resurser. Det är fantastiskt det vi har åstadkommit.
Har du någon förståelse för att det ligger sportsliga grunder bakom beslutet?
– Jag har ingen förståelse för att de anser att jag inte har en funktion att fylla när man ser till helheten: prestation på isen, ledarskap i rummet, kontinuitet i gruppen. Jag är inte så prestigefull och hade säkert kunnat hitta en motivation och drivkraft i en mer defensiv roll än jag haft innan. Vimmerby Hockey i det stora har varit mitt fokus och laget och klubbens framgångar är det jag spelat för i första hand, säger Jakob Karlsson och fortsätter:
– Jag hade en jättestark start på säsongen och bara för att det går sämre i januari och februari, så betyder ju inte det att jag helt plötsligt är en sämre spelare som inte kan bidra. Båda säsongerna i Allsvenskan har gått bra fram till jul och sämre efter jul. Om det handlar om att jag inte orkat bära allting mentalt vet jag inte, men tittar man på mitt spel och mina underliggande siffror så är det jämbördigt med spelare som man är jättenöjd med. Men de får motivera det, vi har inte haft någon konkret diskussion någon gång om saker som de tycker behöver bli bättre.
Hur har relationen med tränaren Eric Karlsson sett ut under säsongen?
– Jag tycker att det har fungerat helt okej.
Känner du en besvikelse över hur föreningen har hanterat detta rent kommunikativt?
– Det var en rak dialog och ett tydligt besked på mötet, sedan kunde man ju visat missnöje med mina prestationer tidigare om det nu är på sportsliga grunder och varit mer konkret, men det är som det är. Jag känner en tacksamhet för alla år i klubben. Från att jag var liten pojk tills att jag var junior och fick göra mina första A-lagsmatcher och sedan när jag kom tillbaka och fick bära det här som lagkapten i många säsonger. Jag känner en stor tacksamhet mot alla supportrar, alla lagkamrater, alla egna produkter och alla ideella krafter.
Gör det ont i dig att du inte själv får sätta punkt?
– Det är lite chockartat så, men den här branschen är sådan. Det är ingen mänsklig rättighet att spela i Hockeyallsvenskan och i den här världen sitter makten hos tränare och sportchef. Nu landade de i det här och det är fine. Jag fick ett drömslut och är glad för alla de här åren.
Du är en kultspelare precis som Pelle Ström. Hur han blev behandlad upprörde en del. Hur tror du att supportrarna ser på det här?
– Det är två olika frågor känner jag. Det som hände med Pelle var överlägset det jobbigaste under alla mina år i Vimmerby. Det är en sorg i mig att det blev som det blev. Hur folk reagerar på det här varierar säkert.
Och hur tror du att supportrarna ser på att du nobbas?
– En del har nog förståelse, en del tycker nog det är fel. Det finns olika åsikter och det måste det få finnas i hockeyn och sporten. Hockeyn är så populär som den är för att den berör, jag hoppas bara att de flesta i publiken har känt att "fan... Ikväll gav Karlsson allt han hade" när de gick hem. Då är jag nöjd. Uppsvinget sedan vi gick upp i Hockeyallsvenskan har gett väldigt positiva tongångar och att vi har känt ett oerhört stort stöd från hela Vimmerby.
"Supernöjd med det som varit"
Anton Carlsson är redan presenterad för en fortsättning och mycket talar väl även för att Adam Petersson får förlängt kontrakt. Men trots det försvinner ett stort Vimmerbyhjärta från föreningen i och med att lagkaptenens uttåg.
Hur ser du på utmaningen med att det blir färre egna produkter nu?
– Det är en jättestor utmaning och det är svårt för lilla Vimmerby att fostra egna spelare. Jag tror ändå vi låg i topp i Allsvenskan med tre stycken det här året. Det är väldigt svårt att ha egna produkter och det är svårt i ettan med. Nu hade vi en gyllene generation från slutet av 80-talet och fram till 95-96 med väldigt många spelare som blev bra. Utan det hade Vimmerby inte varit ett topplag i ettan ens. På så sätt är det lättare att bygga ett lag i Allsvenskan, det är ett fönster som många spelare vill synas i. Förhoppningsvis kan VH bygga kontinuitet och kultur med andra spelare, men tänker man att det ska vara fyra-fem egna produkter är man nog snett på det, säger Jakob Karlsson.
Han är också stolt över alla spelare som använt Vimmerby som språngbräda vidare ut i karriären. Det formligen vimlar av spelare i SHL och Hockeyallsvenskan med ett förflutet här i Tigerkulan.
– Innan vi själva gick upp var jag väldigt glad över alla spelare vi skjutsade iväg till Allsvenskan. Det är så många som tagit stora individuella steg i vårt lag och vår verksamhet. Lagets framgångar är en sak, men det finns väldigt stora individuella framgångar också och många spelare som är tacksamma och glada för sin tid i Vimmerby. Det gör mig glad och stolt.
Du fick avsluta med att säkra kontraktet hemma mot SSK. Känner du någonstans att du kan förlika dig med det?
– Jag är supernöjd med det som har varit. Det har varit positiva avgöranden tre år i rad på olika sätt. Det har varit otroligt med alla de här stora framgångarna och det har verkligen varit magiskt. Sista åren har gjort all slit genom åren värt det.
Ingen idé att någon annan ringer
De sista skridskoskären verkar också ha tagits. Det verkar inte finnas någon idé för någon sportchef att slå Jakob Karlssons telefonnummer.
– Jag kommer inte spela någon annanstans.
Så det är ingen idé för någon sportchef att ringa dig?
– Nej, det kommer det inte vara. Sista tio åren har jag bara velat spela i Vimmerby.
Du är både den med flest matcher och flest poäng. Vad känner du för alla dina år i klubben, vad du har uppnått och var klubben befinner sig nu?
– Min karriär blev definitivt längre än jag trott. Jag är förvånad över att jag spelat så här länge. När jag var 20-25 år var jag mer tveksam och jag har alltid tyckt att hockey i Vimmerby är mycket roligare än hockey i sig.
Den poängstarke centern har bland annat gjort säsonger i Hockeyallsvenskan för Södertälje SK, IK Pantern och IK Oskarshamn under sin karriär.
– Det var alltid en annan grej att spela i Vimmerby. Man har kompisar i laget, många bekanta i publiken som alltid varit här och jag har fått ha en stor roll och få vara mig själv i det där omklädningsrummet. När jag flyttade hem bestämde jag att jag skulle spela här tills jag slutar. Jag är glad och stolt över det jag har gjort och det jag har bidragit med. Jag vet vad jag bidragit med och är tillfreds med det.
Likt tidigare kultspelare i föreningen kommer du bli en sådan för generationen som växer upp nu. Vad gör det med dig?
– Det har alltid varit kul att träffa alla unga och alla som gläds åt våra framgångar. Hockeyn i Vimmerby är en community och det är allmänhetens dag efter dag, precis på samma sätt som när jag var tio år. Det är kul att se att det fortsätter så även bland kommande generationer. Jag hoppas att folk ser vad jag har bidragit med. Att jag varit där varje kväll och alltid gjort mitt yttersta för laget och klubben.
Kan du tänka dig en tränar- eller styrelseroll i framtiden?
– Jag har inte alls funderat på det. Tränare verkar svårt och det tar mycket tid. Jag är också noll sugen på att flytta från Vimmerby. Jag har många andra saker att göra i livet och jag kan sköta företaget på ett mer aktivt sätt året runt, jag har en gård hemma och två barn. Det blir ett annat liv och hur det livet ser ut vet jag inte. Det blir spännande att se. I 20 år har jag varit fokuserad på nästa byte, att leda och prestera. Det går nog inte att ersätta med något annat och jag kommer nog inte jaga något annat heller.
Hur blir det att vara utan den kicken som idrotten ger?
– Jag vet inte alls hur det blir. Det är okänd mark. Den känslan är så speciell och finns nog ingen annanstans än i sport. Allt har väl sin tid och jag tror inte jag kan få den känslan av att spela padel. Det är nog bara att acceptera att den delen inte går att ersätta.
Första minnet han tänker på
Under sina år i Vimmerby Hockeys tröja har Jakob Karlsson förstås varit med om många helt bortglömda matcher, men också ett stort antal drabbningar och skeenden han aldrig glömmer.
Om du blundar, vilket är det första minnet du tänker på?
– Målet mot Väsby borta. Alla stjärnor stod rätt. Många mål har varit bättre rent tekniskt, spelförståelsemässigt och så vidare, men ska jag välja ett ögonblick är det ögonblicket.
För den som inte minns ska vi ge lite kontext. Kvalserien till Hockeyallsvenskan hade gått in på sin nästa sista omgång i april 2024. Med drygt två minuter kvar åkte Jakob Karlsson ut i två minuter. På god väg att bli stor syndabock med andra ord.
Väsby tog ut målvakten, men fick inte in pucken. När Jakob Karlsson sedan lämnade utvisningsbåset återstod bara sekunder av matchen. Karlsson sköt och med en sekund kvar satte han avgörande 4-3. Efter målet firade han som en liten grabb. Resten blev sedan modern hockeyhistoria i Vimmerby.
– Puckjäveln kom och det var en mindre hjärtattack. Det är svårt att orientera sig där och jag kände bara, även att jag såg Anton (Carlsson) där borta, att jag skjuter direkt. Jag ville inte sjabbla bort det, men jag kollade inte ens upp. Jag har aldrig känt sån panik tidigare och tänkte "vad fan händer nu?". Det var så otroligt skönt att se den gå in, sa Jakob Karlsson den kvällen.
Tillbaka till nutid. Han har förstås flera andra starka minnesbilder också.
– Första segern mot Nybro hemma i Hockeyallsvenskan, upphämtningen mot Björklöven. Alla speciella firanden här i Vimmerby. Comebacken mot Tingsryd när vi vände 1-3 i matcher är kanske det jag är mest stolt över. Kvalserien när vi gick upp var det lite mer tillfälligheter, men att vi lyckades vända 1-3 i matcher mot Tingsryd i bäst av sju är det absolut starkaste vi har gjort. Det är så oerhört få lag som lyckats vända 1-3.
525 matcher och 419 poäng. Det blev Jakob Karlssons slutgiltiga facit i Vimmerby Hockey. Men han kommer stå i Tigerkulan när det vankas seriepremiär i höst.
– Det kommer jag göra. Jag kommer fortsätta vara supporter såklart, säger han.
Hur kommer du följa laget?
– Med intresse och kärlek. Jag kommer gå på matcherna, det tror jag. Jag får väl stå med Oskar (Humble) i baren och ta en öl och gnälla lite. Jag vill verkligen tacka alla supportrar, alla ideella krafter runt klubben, alla som jobbat i bakgrunden och varit med och skapat de här framgångarna. Och min familj såklart, utan dem hade det aldrig blivit någonting alls.
Vi hoppas kunna återkomma med en intervju med sportchefen Pelle Johansson om att inte erbjuda lagkaptenen någon kontraktsförlängning.