Lönsamheten är lantbrukets dilemma – han tvekar kring nödvändig investering

Folke Pleijert är fjärde generationen lantbrukare på Tveta gård utanför Mörlunda och tog över gården från sin pappa för 14 år sedan. 

Tidigare under sommaren var flera politiker från Kristdemokraterna, bland annat riksdagsledamöterna Magnus Oscarsson och Gudrun Brunegård, på plats på hans gård där han fick möjlighet att ge sin bild av situationen som lantbrukare. 

– Sedan jag tog över har det gått och ner. Jag var med när mjölkpriset var nere på 2,50 kronor per liter men nu har det stabiliserat sig lite mer runt 3,50 kronor per liter de senaste åren. Som det är nu så är resultatet okej men mycket av det bygger på många timmars eget arbete tillsammans med stallar som sjunger på sista versen. Allt arbete med att producera mjölken kostar runt fyra kronor litern, säger Folke Pleijert. 

"Vet inte om jag ska satsa"

Under träffen berättar Folke Pleijert att han står i valet och kvalet med hur han ska göra med mjölkproduktionsanläggningen då behovet av en större investering finns.

– Jag funderar på att använda det befintliga stallet och sätta in en robot men jag vet inte om jag ska satsa eller inte. Ungdjurs- och mjölkstallet kom till 1988–89. Det var toppmodernt då, mindre toppmodernt i dag, säger Pleijert och fortsätter. 

– Många bönder ser att det går runt men egentligen ska man lägga undan kapital till framtida investeringar och efter tio år ska man ha kapital för att kunna göra återinvesteringar så det är tillbaka i nyskick. Det kostar drygt 2,5 miljoner kronor med mjölkrobot och få stallet i skick. 

Två hellediga dagar på sex år

Pleijert anser att lönsamheten står i centrum i problematiken. 

– Någonstans i botten av allt företagande så måste man kunna tjäna pengar och framför allt om man är duktig. Har man den lönsamheten i botten så har man möjlighet att göra det lilla extra på alla plan och kan få semester med familjen och anställa mer personal. Under de senaste sex åren så är det två dagar som jag inte har varit i ladugården.

Magnus Oscarsson vill att det ska finnas en framtidstro inom lantbruksnäringen och pekar på flera punkter som måste åtgärdas för en förbättrad situation. 

– Varenda bonde jag pratar med säger att vi måste se till att lönsamheten ökar och komma med snabba åtgärder. Fem mjölkbönder i veckan slutar i Sverige, enligt statistiken. Lönsamheten är a och o och som politiker får man fundera på vad vi ska göra, säger Magnus Oscarsson.

Pekar på flera åtgärder

Han vill se till att lönsamheten blir bättre genom att sänka dieselskatten, korrigera det krångliga regelverket, ändra i viltlagstiftningen och ta bort benämningen att lantbruket är en miljöfarlig verksamhet i miljöbalken. 

– Vi är det enda landet i världen som skriver att lantbruk är miljöfarlig verksamhet i miljöbalken. Här måste vi förändra och det är inget som kostar pengar. Det är viktigt med principer men att det står så i ett land som Sverige är förfärligt och fullständigt galet, säger han. 

Gudrun Brunegård (KD) är inne på exakt samma linje. 

– Lantbrukare jobbar med förvaltarskap och är beroende av att vårda resurserna och djuren för att det ska bli bra. De vill inte förstöra någonting, säger Gudrun Brunegård. 

"Vill inte ha en klump i magen"

Magnus Oscarsson är kritisk till den stora mängden regler som bönder ska hålla koll på. 

– Det finns 600 regler att följa, här måste vi minska reglerna. I Finland har partierna tagit tag i det och pekat med dubbelfattad hand så vi kan göra likadant. Det skulle vara en viktig signal för jordbrukarna som får känna att de har regeringen bakom sig. 

Hur tycker du att regelkrånglet har påverkat din verksamhet, Folke?

– Det är en stor del. Man vill inte ha en klump i magen om när länsstyrelsen ska komma kontrollera olika saker. Jag kan stå fullt ut för min verksamhet varje dag men kommer det någon och kontrollerar tillräckligt noga så går det att hitta saker som det går att anmärka på. 

Ser du det som att det jagas brister?

– Jag själv har inte haft några problem men jag hör från många kollegor att det känns som att kontrollanterna har ett beting, de är inte nöjda förrän de har hittat något. Känslan som lantbrukare i Sverige är att man blir utpekad och ses som en bov på något sätt. Att få en bra dialog mellan kontrollanter och lantbrukare är viktigt och får vi till det så är mycket vunnet. När det gäller miljö och bygg så har det skett mycket. Nu är det mer en dialog som ger mig trygghet att ta upp vissa saker i stället för att gömma undan det.

Oscarsson flikar in: 

– Det är med synsättet från länsstyrelsen som vi måste förändra, säger Oskarsson och fortsätter med frågan om en sänkt dieselskatt:

– Det är något som är lätt att ta till sig och genomföra. Det kan direkt göra skillnad på gårdsnivå. 

"Ett problem som blir större"

Att göra ändringar i viltlagstiftningen för att bönderna ska slippa viltskador från vildsvin samt dov- och kronhjort är också en viktig fråga, enligt både lantbrukare och KD-politiker. 

– Vildsvin förstör vår beten under vintern och många grannar har extrema skador. Det är ett problem som blir större och större, säger Pleijert. 

Magnus Oscarsson: 

– Här kan vi inte säga som regeringen att det ordnar sig, det gör det inte. Vi måste ha ett åtgärdsprogram och vi som parti har tagit ett vildsvinspaket för att komma åt det.