Det är där Hultsfreds kommun måste tänka om.
Helmjölksinitiativet har tidigare pekat på kommunens skuldspiral. Hultsfreds skuld har gått från 283,8 miljoner kronor år 2021 till 690,2 miljoner kronor år 2025. Det gör inte att kommunen ska sluta tänka framåt. Tvärtom. Det gör att vi måste skilja mellan satsningar som bara låter bra och satsningar som faktiskt stärker kommunen.
Varje ny idé måste klara några enkla frågor:
Vad kostar det? Vem gör jobbet? Vem har nytta av det? Bygger det egen förmåga i kommunen? Ger det unga en verklig anledning att se en framtid här?
Om svaret är nej ska kommunen låta bli.
*
Men om svaret är ja ska Hultsfreds kommun våga gå före. Vanlig kommunpolitik frågar ofta: vem ska få mer resurser nästa år och var ska vi skära ner?
Den frågan är inte oviktig. Men den räcker inte längre. Nästa generations kommunpolitik måste också ha en ny måttstock: vad gör oss mindre beroende, mer produktiva och bättre på att lösa saker själva?
Därför vill vi bygga “Rikshackathonet”. En ny institution med nationell räckvidd som vår kommun ska stå värd för
*
Namnet låter modernt, men idén är jordnära. Hackathons är redan ett etablerat sätt att samla människor kring problemlösning under press. Det nya är att vi vill göra det på Hultsfred kommuns sätt: mindre app-tävling, mer verkstad, fältteknik, beredskap och riktiga uppdrag från kommunen.
”Rikshackathonet” ska vara både en årlig nationell tävling och en kontinuerlig lokal verkstad. Lite som Almedalen, fast där man bygger saker på plats istället för att prata. Mellan gångerna byggs de bästa idéerna vidare i liten skala, med handledare och verkliga mottagare.
*
Det här ska inte byggas av politiker som gissar vad unga behöver. Vi vill koppla ihop Hultsfreds lokala styrkor med erfarenhet från stora hackathons och naturvetenskapliga spetsmiljöer. Det är så en liten kommun kan få större räckvidd än sin folkmängd. Hultsfreds kommun har redan mer att bygga på än många verkar förstå.
Här finns industribolag, verkstadsvana, Additivt teknikcentrum, gymnasium med industrilinje, företagare, föreningar och människor som kan laga, skruva, köra, mäta, testa och få saker att fungera. Rikshackathonet är ett sätt att få flera av kommunens viktigaste delar att börja bära varandra.
Rikshackathonet använder varje krona på flera olika sätt. När Hultsfred beslutade om bygg- och anläggningsprogrammet nämndes att elever som går programmet i andra kommuner kostar 1 583 000 kronor per år i interkommunal ersättning. Förra året var en av tio unga i Hultsfred utan sysselsättning och i år har Hultsfred en arbetslöshet på 6,1%.
Med världens snabba förändringar, sett till inte minst AI, kommer detta att bli värre om vi fortsätter med samma mellanmjölkspolitik som tog oss hit. Rikshackathonet ger vårt gymnasium mycket mer spets och ger företagen ett nytt sätt att rekrytera genom att jobba med unga på riktigt istället för att hålla på med CVn och tomma möten.
Alla måste inte flytta hit. Men fler måste få en anledning att komma hit regelbundet.
*
När Hultsfreds kommun inte förknippas med något tydligt blir inflyttningskampanjer bara bortkastade reklampengar. Rikshackathonet är vårt sätt att angripa allt detta på en gång, med nationell räckvidd. Det ger vår kommun en tydlig egen nisch och sätter oss på de kartor som faktiskt spelar störst roll i framtiden.
Hultsfred är inte störst. Därför måste vi vara smartast. Helmjölksinitiativet är redan ett nytt sätt att tänka om kommunen. Kommunrösten avgör om det också tar plats i fullmäktige. I Hultsfreds kommun kan några hundra röster räcka för att få in en ny lokal kraft. Rösta som du vill i riksdagen. Men låt den vita kommunrösten handla om Hultsfreds framtid.
Percy Modig, f.d. företagsledare och kandidat för Helmjölksinitiativet
Adam Ahmed, ledare för Helmjölksinitiativet