Alicia Stolt Arrhenius är en riktig idrottstjej med ett intresse för fotboll och förstås egna hästen Janine. Bilden är ett montage.
Foto: Privat
Enligt samnytt (2026) artikel Elever fortsätter rasa- sämsta PISA resultaten någonsin… skriver och visar det ett kraftigt bakslag för svensk skola i både läsförståelse samt matematik jämfört med förra mätningen år 2022. Vi behöver en förändring nu! Därför föreslår jag ett införande som innebär mer utav idrottsämnet, specifikt rörelse och aktivitet!
För det första är skolan mer än betyg, det handlar om kunskap och framtiden. En bokstav på ett papper spelar ingen roll, syftet med skolans lärande är att förbereda ungdomarna inför framtida motgångar. Ökad rörelse skapar bättre kunskapsinhämtning för skolans elever eftersom mer aktivitet innebär ett högre utsläpp av endorfiner ut i kroppen.
**
Endorfiner kallas ofta för kroppens ”lyckohormoner” och bidrar till reducerad smärta och en känsla av eufori. Det bidrar även ökade dopaminnivåer i hjärnan vilket leder till ökad motivation samt bättre humör. Träning hjälper även kroppen att balansera kortisolnivåerna, de refereras som kroppens ”stresshormon”. Dessutom avgör rörelse hur kroppen mår fysiskt, ökad träning innebär en starkare kropp som håller längre, fungerar bättre och mår bra. Rörelse och aktivitet förbättrar alltså elevernas hälsa kraftigt både psykiskt och fysiskt!
För det andra så lever många unga som sagt med en sämre psykisk och fysisk hälsa. Vilket innebär bland annat trötthet, sämre koncentration och generellt en betydligt sämre prestation än vad ungdomarna har potential för. Artikeln Så kan vi få barnen röra sig mer av fackboksförfattaren Sandra Dahlén framför hur brist på rörelse kan påverka ungas hälsa kraftigt både psykiskt och fysiskt. Så här citerar artikeln:
”Stillasittande kan få betydande effekter på hälsan- som övervikt, hjärtkärlproblem, typ 2 diabetes, rentav benskörhet tidigt i livet- för att nämna några.”
**
För det tredje så beskriver Sandra Dahlen att även hur vi får allt ökad oro samt större stresskänslighet till sämre sömn. Bristen på rörelse leder också till minskat intag av vätska och föda. Utan sömn, vätska och mat fungerar inte kroppen därför är idrott ett så otroligt viktigt ämne för de som inte har möjlighet till egen träning på fritiden. Aktivitet behövs för att människor ska må bra och det minsta Skolverket kan göra för att gynna eleverna är att göra ett införande av mer idrott för ungdomarnas hälsa!
Många ifrågasätter om det verkligen är taktiskt att införa mer idrott då det anses som ett mindre viktigt ämne och desto fler funderar på hur tiden ska räcka till detta. Svaret är för enkelt. Idrott är ett av de viktigaste ämnena i skolan, det lär eleverna hur man ska ta hand om sin hälsa, hur man ska må bra och dess kunskap hjälper eleverna så otroligt mycket i vardagen.
Om aktivitet får människor att prestera är det värt ett försök för att få en förändring. Tiden skulle inte vara ett problem, idrott tar tid men inte orimligt mycket. Eftersom eleverna kommer kunna koncentrera sig bättre, arbeta effektivare, uppfatta mer kunskap och prestera bättre i det stora hela så är det värt det. En extra 90 minuters idrott hade alltså gett ett bättre resultat än en annan stillasittande lektion på 60 minuter.
Sammanfattningsvis så får alltså eleverna inte rätt förutsättningar till att ta in kunskapen permanent på grund av brist av rörelse, i stället fastnar kunskapen tillfälligt och framtida prov samt motgångar blir näst intill omöjliga. Mer idrott kommer alltså gynna framtiden och en förändring sker bland tonåringars prestation i skolan!
Alicia Stolt Arrhenius, Albäcksskolan 9F