Sigge Eklund är i sammanhanget mer än en udda fågel. Om inte annat för hans tidigare kritik och raljanta inställning till programformatet. Programmet inleds med Lena Endres berättarröst. Vid tolv års ålder kallas Sigge Eklund till sin mytomspunne farfar. En person han på fåtaliga släktträffar i princip tidigare bara skymtat.
Nu vill den legendariske skådisen som han uttrycker det ”känna på honom”. När han kommer till farfaderns lägenhet känner han sig utvald. Mötet varar fem timar, och den äldre pratar oavbrutet utan att ställa en enda fråga. Men som van lyssnare av monologer reagerar pojken inte nämnvärt utan känner sig stolt. Farfadern har dock en agenda vilken inte från början kan rymmas i pojkens förhoppning. Som och till de återkommande tonerna av Bolero rullas en stark tragisk berättelse upp. Helvetet är minnet utan makt att förändra. En briljant komposition.
Malena Ivarssons historia börjar i Venedig en plats hon någon drömt att bo i sedan hon som nittonåring set filmen Anonym i Venedig. Då den drömda staden som planeras intas vintertid utlöses en personlig kris. Innan hon går vidare på det inträffade redogör hon för sin bana som sexolog. Svarat på läsarens frågor i olika spalter. Därefter medverkade i det hyllade på grammet Sköna söndag. Därefter ett helt eget program det något mindre hyllade Fräcka fredag.
Desto flera hade dock åsikter om de avsnitt som visades. Ett drev efter den tidens tekniska ovationer iscensattes. Efter ett bombhot mot programmet lades det sålunda ner. När arbetsplatsen skulle städas av pratade nästan ingen med henne på tv-huset. Geotranscendens och den ständige följeslagaren Carl Jung vänder tillvaron på rätt köl. Detta i vissheten om att vi aldrig blir färdiga, och de tär helt i sin ordning.
Carl Bildt Han som en gång stod för enda vägens politik ser nu ny tydliga vägval som vi kan göra. Efter att vi lämnat den guldålder som sträckte sig från det tidiga åttiotalet och som på något sätt tog slut för cirka tio år sedan, så befinner vi oss nu i den stora oredan. Alltså inte bara så som Ryssland 1604–1613, utan Europa eller för den delen hela världen i detta nu. Han pratar eller talar rättare sagt lugnt och statsmannamässigt i en väl fungerande dramaturgi.
Men den någorlunda vakne personen märker snart att det finns påtagliga luckor i den bild som målas upp. Var den nationalism som piskades upp på åttiotalet själva upprinnelsen till det som senare utspelade sig på Balkan på 90-talet? Förmodligen också föderska till de stämningar som är rådande idag? Om någon av parterna tagit Minskavtalet på allvar, hade då det mesta av dagens stora krig kunnat undvikas? Så länge vi inte vidhåller att allt är förutbestämt så måste dessa frågor kunna ställas.
Jennie Walden Låter oss följa med till hennes födelse och första år det föråldrade och moraliserade Sydkorea. Då föräldrarna inte var gifta registrerades inte barnet som en första klassens medborgare, eller rättare sagt fanns inte på riktigt. I mormordens enkla hem fanns dock en plats där barnet kunde vara som det ville.
Mycket hårt arbete där barnen hela tiden fick följa med de vuxna. Det blev också mormoderns uppgift att talen om för barnet att det skulle skickas bort för adoption. Ett starkt och sorligt beslut för att barnet skulle få allt det som inte var möjligt i det nuvarande landet. Det är ett otroligt starkt barn som lyckas anpassa sig i ny miljö och i slutändan kunna tillgodoräkna sig en mor i varje kultur. Men den lilla skillnaden att man haft lika olika uppgifter i livets skeenden.
UKON Ulf Karl Olof Nilsson verkar som poet, psykolog och psykoanalytiker. Vågar ni stanna upp ett tag och lägga era tvivel och funderingar på bordet som insats. Då får ni på ett suggestivt sätt låta er inneslutas av programmet, där begreppen och själva existens vänds ut och in. En person jag gärna återvänder till.
Johanna Nordströms återkommande tema är saknaden efter den bror hon aldrig träffat. Hon får lämna nytillträdda arbete på ICA, och komma under de olika mediahusens mäktiga paraplyer. Detta är angenämt till den punkt hon själv får stifta bekantskap med deras mindre tilltalande sidor. Hon förverkligar sin dröm att ta plats i parlamentet.
I Oscar Stenströms påtagligt torra och faktaspäckade uppläsning urskuldas ”fångvaktarens förehavanden med nyckelknippan etc.” Den som tar varje chans att berätta, berättar sällan det han eller hon borde berätta om.
Peter Ståhl