Annons:

Magdalena Lidestam är fristående krönikör för vår tidning. Foto: Privat

LIDESTAM: Allt är inte Vladimir Putins fel

Konsumenterna drar åt svångremmen hårdare och tidigare än vad man förutspått för att tackla stigande räntor och skenande elpriser” (Uttalande från Konjunkturinstitutet, SVT Nyheter, 2022-09-17).
En snöboll är i rullning och den rullar allt fortare. Det finns all anledning att vara riktigt orolig för vad som kommer att ske framöver. 

Annons:

På kort tid har våra levnadsomkostnader ökat kraftigt och den som ännu inte har märkt av det kommer garanterat att göra det ordentligt inom en snar framtid. Bundna elavtal med lågt pris kommer att löpa ut förr eller senare. Den som hyr sin bostad och idag betalar ett lågt elpris kan nog räkna med en saftig hyreshöjning inom en snar framtid.

Dessutom stiger räntorna, vilket påverkar alla som har lån. Vi som bilpendlar till jobbet har under en längre tid märkt att resekostnaderna kommit att utgöra en allt större del av lönen. Vi som har stora familjer märker också att det är en ENORM skillnad på matkostnaderna på kort tid. Och elen. Herregud, elen! Hur mycket mer kan elpriserna egentligen stiga? 

*

Många är väldigt oroliga för situationen, allra mest de hushåll som redan tidigare hade små marginaler, men även de som tidigare haft stora marginaler börjar nu bli skärrade. Och det finns all anledning till oro. Visst, vi kan snåla med elen så mycket det går. Ha det kallare inomhus, duscha kortare tid och mer sällan.

Torka tvätten på lina istället för i torktumlare. Vi kan lågprishandla och jaga extrapriser. Vi kan försöka undvika onödiga bilresor. Vi kan låta bli att äta ute, vi kan skippa alla nöjen och fritidsaktiviteter, vi kan säga upp våra streamingtjänster. Vi kan låta bli precis allt som inte är absolut nödvändigt. 

*

Vissa klimataktivister menar att det här är jättebra, att det är ”nödvändigt med omställning” och att vi alla ändå behöver minska vår konsumtion. Frågan är om de fullt ut förstår konsekvenserna, hur snabbt det kan gå från välstånd till ett totalt raserat välfärdssamhälle, där ”miljötänk” halkar ner rätt ordentligt på agendan för de flesta.

När människor lever i fattigdom och armod kommer inte ”de goda och miljövänliga valen” att vara högst prioriterade. Då handlar allt bara om överlevnad och inget annat. Den som inte vet hur man ska klara nästa elräkning eller sitt uppehälle i övrigt har naturligtvis inte råd att investera i solceller på taket eller att skaffa någon smart och miljövänlig värmepump eller liknande, inte heller något miljövänligare fordon.

*

Våra svenska företag kommer att drabbas mycket hårt av den minskade konsumtionen, särskilt i kombination med de skyhöga el- och transportkostnaderna. Det kommer att bli mängder av konkurser. Människor blir därmed arbetslösa, folk får ännu mindre pengar att röra sig med, och det blir ännu svårare att klara sina elräkningar och övriga levnadsomkostnader.

Många kommer att tvingas gå ifrån hus och hem, sälja sina ägodelar, kanske blir det svårt att få mat på bordet varje dag. När företag lägger ner kommer det dessutom bli brist på en del varor och tjänster. Skatteintäkterna från företagen kommer dessutom att utebli, och skatteintäkterna från alla som de som blir utan jobb sjunker. Samhället får allt svårare att klara alla åtaganden. 

Föreningar som redan innan haft det kärvt med ekonomin kommer inte att kunna fortsätta bedriva sina verksamheter. Vad kommer att hända med alla ridklubbar till exempel? Vem ska sköta om djuren när anställda sägs upp? Ideella krafter får slita ännu hårdare. Vem ska hålla allting rullande? Det krävs en hel del, och med ökade kostnader för precis allt blir det jättetufft att hålla en ridklubb vid liv. Sannolikt kommer en stor del av föreningslivet tvingas att lägga ner. 

*

Många litar blint på att våra kära politiker ska rädda oss genom olika typer av generösa bidrag, som om det fanns en aldrig sinande källa att bara fortsätta ösa ur. Socialbidrag till en stor andel av befolkningen, elpriskompensation till alla, ökade bidrag till föreningarna, mer, mer, mer bidrag av alla möjliga slag för att rädda oss.

Och bidragen ska helt säkert komma från höjda skatter och samtidiga besparingar och nedskärningar i diverse viktiga kärnverksamheter. Ökade kostnader för transport, el och livsmedel drabbar ju även kommunerna. Har kommunerna någon beredskap för det? Vi kan nog räkna med kraftigt försämrad samhällsservice framöver, något som allra hårdast kommer att drabba våra barn, äldre och samhällets mest sköra och utsatta. Det här skrämmer verkligen. 

*

Någonting håller på att gå ordentligt snett och allt är inte Vladimir Putins fel, även om hans förbannade krig givetvis har förvärrat situationen ytterligare. Men oavsett var skulden ska läggas så raseras vårt välstånd inför våra ögon, likt att bevittna en tågkrasch i slow-motion ser vi vår tillvaro på väg att kastas tillbaka till en misär och fattigdom inte skådad sedan svunnen tid. Är det verkligen det här vi vill ha? Är detta den gröna omställningens konsekvenser och är det miljöaktivismens påtvingade narrativ som i så fall ska få sänka oss i armod?

Det är allvar nu, vi måste prata om detta. gon måste ta bladet från munnen och visa på en annan väg än den som är tycks vara utstakad, med påståendet om att tillväxt och utveckling skulle vara vår värsta fiende. Som om energisvält skulle vara en välgärning för vårt samhälle när god tillgång på energi tvärtemot helt varit avgörande för att ha byggt det. Handsken är kastad, vem ska plocka upp den? Det finns lösningar, och det finns en möjlig ljus framtid, men det förutsätter mer handling och mindre prat. Oavsett vem som har styrt, så är det den som ska styra som har ansvaret. Bara gör det som måste göras!

Magdalena Lidestam

Fotnot: Magdalena Lidestam bor i Överum, är fyrabarnsmor och folkhälsovetare. Hon jobbar idag på Arbetsförmedlingen i Västervik som arbetsförmedlare, främst inom arbetslivsinriktad rehabilitering. Hon har tidigare varit politiskt aktiv för Moderaterna i Västervik och är numera distriktsordförande för Medborgerlig Samling i Kalmar län. Magadalena Lidestam har ett stort intresse för samhällsfrågor och skriver en krönika i månaden för vår tidning. Åsikterna som framförs är skribentens egna. 

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

Kommentera

Annons:

BakåtPausaPlayFramåt