Kommer att tänka på bonden som kom in till folktandvården. Det var under 1990-talet som HIV spreds och personalen tillfrågade alla patienter om de var Hiv-smittade. När bonden fick frågan svarade han:
– Om jag säger så här, ibland har jag det, ibland inte…
Jag tror många av oss känner så; har vi det eller inte? Har vi haft det eller inte? Kunde man testa oss alla vore det bäst, tror många verkligen vill veta.
Precis som Sixten Herrgård gav AIDS ett ansikte när han gick bort 1989, blev Adam Alsing den som satte ansikte på alla siffror i Corona-pandemin. Hans bortgång berörde oss alla och jag tror att just då fick alla restriktioner ett genomslag i folkdjupet. Det var verkligen så farligt som experterna varnat för.
*
Idag handlar samtalen om vilket samhälle vi ska få efter Corona.
Själv tror jag det blir bättre. Faktiskt.
Vi börjar så sakta förstå att invandrarna generellt är en tillgång i vårt samhälle. Inte minst Boris Johnson, den brittiske premiärministern, förstod att människor beter sig lika inför lidande och räddande insatser. Man behöver inte vara född engelsman för att hjälpa en engelsk premiärminister. Alla vill hjälpa sin nästa när väl krisen finns. Oavsett bakgrund, oavsett nationalitet.
Så omtanken om varandra kommer att stärkas.
*
Vi kommer också att förstå hur viktigt det är att ta tillvara av generationer förvärvad kunskap. Folk som börjar snickra hemma har förstått att det är en konst, att baka är en konst, att odla grönsaker likaså. När man väl lärt sig är det roligt. De unga generationerna har fått en ”grön våg” som verkligen är meningsfull. Varva ner. Ta vara på dagen. Ta vara på gammal kunskap.
Så back to basic blir en stark trend.
*
Industrin ser nu hur manga länder som är inblandade i produktionen. Ett företag i Sverige som levererar till Volvo behöver väldigt många underleverantörer och många finns i andra länder. Hur väl fungerar transporterna idag? Globaliseringen har ett pris och det är nu vi får betala det.
Ska vi inte ha fri handel? Jo, nationalismen i sin politiska form är farlig, i sin folkliga traditionella kulturella form bra – och frihandel är bra för alla. Men kanske man ändå måste se till att man kan producera det livsnödvändiga inne i landet.
Så globaliseringen får sig en knäck och jag är kluven inför detta.
*
Hjältarna i denna kris är de offentliganställda. Framförallt folket på golvet; på förskolan, i hemtjänsten, i omsorgsboendet, på sjukhusen.
Vi har fått upp ögonen för med vilken passion och vilja de som jobbar där har för att få allt att fungera. Trots att kommunerna inte har något skyddsmaterial till dem går de ändå till jobbet, utsätter sig för livsfara, för att hjälpa våra gamla att klara sin vardag.
Så den offentliga välfärdssektorn kommer stärkta ur denna kris. Vi ska ha våra möjligheter till privat och offentlig vård kvar, men helt klart har folket på golvet inom den offentliga omsorgen stärkt sitt förtroendekapital och fått människor att se vilket storartat jobb de gör.
*
Hjältar är också alla småföretagare. De försöker hålla igång sina verksamheter på vatten och bröd och ur eländet föder de nya kreativa lösningar, många av dem är helt enkelt nya affärsidéer. Med hjälp av ett utmärkt permitteringsstöd (korttidspermitteringen är verkligen lyckosam!) så kan många hantera situationen genom att själva jobba gratis och leva på det som finns i skafferiet. De seriösa bryr sig inte om ett förlorat år, det viktigaste är att överleva.
Så jag tror att många småföretagare kommer stärkta ur krisen och att allmänheten verkligen ser vad de betyder för jobben.
Ta hand om er!
Fotnot: Journalisten, entreprenören och f.d. kommunalrådet (m) i Vimmerby (2010-2015) Micael Glennfalk, skriver återkommande krönikor i vår tidning, där synpunkter på politik och samhällsföreteelser lokalt, regionalt och natio