Linus Ivarsson är trygghets- och säkerhetschef i Hultsfreds kommun.
Foto: Arkivbild
En ny analys som SCB och Boverket tagit fram på uppdrag av regeringen visar att 700 000 människor i Sverige lever i ett område med flera stora utmaningar kopplade till utanförskap. Platserna finns främst i de stora städerna och totalt finns det 180 områden i 66 kommuner.
Dessa bedöms ha "stor sammanvägd problematik" och de södra delarna av Hultsfreds tätort finns med på listan. I analysen har man undersökt kriminalitet, otrygghet, bidragsberoende, svaga skolresultat, ohälsa och lågt demokratiskt deltagande.
– Det här ligger på mitt skrivbord och jag har försökt att förstå undersökningen. Det är ganska många parametrar, men det är guld värt att man tagit sig an uppdraget. Det blir väldigt tydligt, men det kan bli otydligt för allmänheten om man bara ser rubriker och ingresser, säger Linus Ivarsson, trygghets- och säkerhetschef i kommunen.
Chefen hoppas inte att Hultsfreds existens på listan ska skapa någon oro. För det finns det inget skäl till, menar han.
– Nej, det här är inga nyheter. Det är en fråga vi jobbar med konstant i kommunen. Det är väldigt komplexa frågor och det är viktigt för Hultsfredsborna att förstå. Många människor drar parallellen att det handlar om hela kommunen och att det är helt åt skogen att bo här. Det är små, små fläckar av vår kommun det handlar om. Vi har ett område på den här listan och det är en väldigt liten del i Hultsfred och det är viktigt att förstå att det inte är hela kommunen. Sedan har vi stora utmaningar vad gäller utbildningsnivåer, trygghet och så vidare. Det är jättebra att den här sammanställningen har kommit och nu behöver vi förhålla oss till resultatet och jobba vidare med frågorna.
Men det finns inga skäl till oro för invånarna?
– Nej, det tycker jag inte. Man kan vända på det och säga att vi är medvetna om det här och jobbar aktivt med frågan. Nu har vi fått det bekräftat i en sammanställning. Det är mot det här hållet vi måste jobba. Det är ett mindre antal som bor i de här områdena som pekas ut och det handlar om att ge dessa människor förutsättningar att lyckas komma in i samhället. Men någon oro behöver man inte känna.
Vart tredje barn fattigt
Framåt är det dock förstås viktigt att lyckas vända den här utvecklingar.
– Alla samhällsfunktioner och även medborgare behöver dra åt samma håll. Här har man valt ut vissa punkter för utanförskap och vi måste jobba med frågan såväl som kommun som privatperson som förening och som polis.
Att medborgarna får kännedom om att det finns problem är av stor betydelse, menar Linus Ivarsson.
– Det är bara tillsammans vi kan lösa det här. Vi har pratat mycket om narkotika och i vår kommun är vart tredje barn fattigt. Berättar man det när man är ute så ser man att folk skruvar på sig. Det tror man inte när man befinner sig i ens egen lilla värld, där alla runt omkring en kanske är ganska vålmående. Man förstår inte att så pass många barn är fattiga. Men vet man det som idrottsledare eller förälder i en förening, att Kalle där borta har det jobbigt, så kanske man kan hjälpa honom ge att skjutsa honom till träning eller match eller köpa ett par skor åt honom. Alla kan bidra till att vi ser ett annat resultat på det här. Skolan har också ett ansvar i att satsa på våra yngre.
HÄR kan du läsa vad kommunstyrelsens ordförande Lars Rosander (C) tänker.