Nationella proven skapar stress: ”Blir en stor kontrast när man sitter ensam"

Skolverket har levererat en rapport om relationen mellan betyg och resultatet på det nationella provet i den svenska skolan. 

Matematiken är det som sticker ut och svarar för den största skillnaden i årskurs nio. 39 procent av landets elever 2016/2017 fick högre betyg än insatsen på nationella proven.

"En stor kontrast"

Likadant är det på Albäcksskolan och det ligger klart över rikssnittet – 76,5 procent, enligt Skolverkets siffror.

Enligt Anna Källåker, en av två rektorer på Albäcksskolan, är det 67 procent som hade fått högre betyg när hon tittar i deras system.

– Det är lite lägre men fortfarande väldigt högt, säger Anna Källåker.

Hur kommer det sig då?

– I skolan jobbar man formativt, vi hjälper och stöttar eleverna till att komma framåt och eleverna löser ofta problemen tillsammans. Då blir det en stor kontrast till att sitta ensam och skriva ett prov utan att få någon stöttning eller söka hjälp från en kompis. Det blir annorlunda mot hur man jobbar varje dag i skolan, säger hon.

"De stressar upp sig"

De försöker få skolan att vara mer likt arbetslivet och jobba mycket tillsammans.

– Jag vet inte om det finns något yrke där man sitter instängd i ett rum utan dator eller andra personer och försöker lösa saker. Ett nationellt prov blir ju på det sättet. De är inte vana vid att jobba så, vilket gör att det blir en spänd situation. Vi märker att eleverna stressar upp sig när de börjar nian. Det låser sig när det kommer till de nationella proven, säger hon.

Tror du att det är mycket glädjebetyg inblandat?

– Nja, jag litar att våra lärare sätter betyg som stämmer. Våra lärare jobbar mycket tillsammans och diskuterar betyg och bedömning, man är trygga i att sätta betyg. Frågan om glädjebetyg kommer man inte komma ifrån, säger hon. 

Vilket värde ska de nationella proven ha i betygsättningen?

– De går på högstadiet i tre år och allt de gör ska värderas likadant egentligen. Jag tycker inte att de nationella proven ska vara mer värt än vad vi gör under den treåriga processen. Det ska vägas ihop till en helhet, säger hon och ger ett exempel:

– Man har kanske en elev som har presterat på jättehög nivå i tre år och sen har man stressat upp sig för provet. Då måste man se att det är en faktor till att resultatet blir lägre.

Vill lägga proven på hösten

Av de nationella proven är det just matematiken som ligger sist och kommer i mitten av maj.

– Det är ett problem. Har man en elev som misslyckas så hinner man inte följa upp det på samma sätt som med svenskan som ligger redan i mars. Ska man kunna använda proven på ett bra sätt så borde de kanske ligga redan på hösten, då får man tid till att följa upp och jobba vidare med det man ser.

I svenska var det 29,7 procent som hade högre betyg än resultatet på nationella provet på Albäcksskolan och i engelska landade det på 27,7 procent, enligt Skolverkets siffror.

Albäcksskolans uträkningar visar dock att andelen elever som har högre betyg än insatsen på nationella proven är något lägre rent generellt (24,5 i svenska och 20,2 i engelska).