Kommunpolitikerna i Hultsfred tycker att det lokala företagsklimatet är mycket bättre än vad företagarna tycker. Skillnaden är markant.
– Här finns det anledning att genom dialog och ökad förståelse tränga bakom siffrorna och hitta orsaker till de olika synsätten, så att verklig utveckling kan bli möjlig, säger Svenskt Näringslivs regionchef Ulrica Bennesved, i ett pressmeddelande.
Nu har årets resultat av det lokala företagsklimatet kommit. I Hultsfreds kommun har det blivit en marginell förbättring. Det sammanfattande omdömet i kommunen landar på 3,4 på en sexgradig skala. 2018 var det 3,2.
Men det finns en enorm skillnad i hur företagen och politiken ser på klimatet. Politikerna ger ett omdöme på 4,9 att jämföra med företagarnas 3,4.
Politiken tycker därmed att företagsklimatet är mycket bättre än vad företagarna själva anser.
Företagarna anser att det bästa i Hultsfred kommun är att det är lite konkurrens från kommunens verksamheter. Där ger företagarna 4,2 i betyg.
Sämst anser man att vägnät, tåg- och flygförbindelser är. Där är omdömet 2,2, vilket är långt under "godtagbart". Hultsfreds kommun har också under 3,0 när det gäller upphandlingar och tillgången på relevant kompetens.
105 företagare har svarat på Svenskt Näringslivs enkät och svarsfrekvensen var 59 procent, vilket var över högt över Sverigesnittet.
"Regelkrånglet slår olika"
I länet är Mönsterås den enda kommun som får ett betyg över 4,0, vilket motsvarar att företagsklimatet "bra". Lägst betyg i länet får Emmaboda kommun, som endast får 2,61 i betyg av sina företag.
Endast fyra av tolv, däribland Hultsfred, förbättrar sitt sammanfattande omdöme jämfört med förra året.
I hela riket får dock rekordmånga kommuner ett bra betyg för sitt företagsklimat.
Undersökningen visar också tydliga skillnader mellan hur olika företag upplever företagsklimatet på sin ort. Företag med mer än 100 anställda ger i genomsnitt höga betyg, medan ensamföretagare och företagare med en till fem anställda ger låga betyg.
Vissa branscher som vård och omsorg, bygg och besöksnäring upplever också ett markant sämre företagsklimat.
– Regelkrånglet slår olika mot olika företag, men extra hårt slår det mot de minsta företagarna som inte har resurser att hantera en alltför stor regelbörda. De flesta företag i Sverige är små och då borde regelverket anpassas efter dem, säger Ulrica Bennesved.