Skolan i Hultsfred står inför fortsatta ekonomiska svårigheter. Bilden är ett montage. Foto: Mostphotos
Barn- och utbildningsförvaltningen i Hultsfred står inför en tuff verklighet. Senaste året har cirka 55 tjänster försvunnit från verksamheten och den budget som politikerna fattade beslut om igår kräver ytterligare ett hål i svångremmen.
Skolan får tio miljoner att röra sig med anledning av den demografimodell som används i kommunen. Antalet elever väntas samtidigt bli 107 färre.
Prognoserna för 2028 och 2029 pekar mot samma utveckling i takt med befolkningsutvecklingen i kommunen.
– Vi har använt kommunens demografimodeller, ett försök att anpassa verksamheternas budget efter antalet brukare, kunder, elever och så vidare. Barn- och utbildningsnämnden får en anpassning av budgeten på tio miljoner kronor. Beräkningen bygger på 107 färre barn eller elever jämfört med 2026. Minskningen blir något mindre 2028, men 2029 är den tillbaka på tio miljoner. Elevunderlaget viker kraftigt, sa Henric Svensson.
Socialen får mer pengar
Samtidigt ökar antalet personer som är över 80 år.
– Inom socialförvaltningen är det tvärtom. Där finns ett tillskott på 5,7 miljoner i budgetförslaget, främst eftersom invånarna över 80 år blir fler.
Andra sektorer åläggs också en besparing.
– För verksamheter som inte går att räkna på utifrån antalet kunder har vi en generell demografimodell. Om kommunens intäkter minskar måste alla kunna anpassa sina påverkbara kostnader. Kravet är en anpassning med en procent, totalt 4,4 miljoner kronor i minskade kostnader.
Nästan 100 miljoner kvar i reserverna
Nästa år väntas 23 procent av kommunens nettokostnader gå till äldreomsorgen, 17 procent till grundskolan och 13 procent till omsorg om personer med funktionsnedsättning och psykiatri. Budgeten innebär ett nollresultat finansierat av att 28,6 miljoner hämtas ur reserverna som kommunen byggt upp under främst flyktingkrisen.
Efter att de använts återstår nästan 100 miljoner i upparbetat kapital. Skulderna väntas öka nästa år och ligga på 854,9 miljoner. Kommunen är långt ifrån målet om ett överskott på två procent av skatter och statsbidrag, vilket skulle innebära ett överskott på 24 miljoner kronor. Det faktiskt driftunderskott är alltså 28,6 miljoner – 52 miljoner sämre än målet. Kommunen har ju dock relativt välfyllda reserver som bör räcka ett par år till.
En annan besvärande faktor är befolkningsutvecklingen.
– I budgeten har vi räknat med att befolkningen minskar med 170 invånare årligen. Det är kännbart. Hundra invånare motsvarar ungefär 8,4 miljoner kronor i intäkter per år.
Posten som kostar mest varje år är löneökningarna.
– Nästa års lönerevision, de 3,5 procenten som antas, kostar under nio månader 23 492 000 kronor.
"Nu planar kurvan ut"
Att kapa investeringslistan har varit angeläget för att få ned kostnaderna för räntor och avskrivningar. De faktiska pengarna som kommunen fick in under flyktingkrisen användes till stora investeringar på den tiden, vilket gör att upplåningen nu ökat markant under de senaste åren.
– Vi arbetar för att komma ner i investeringsnivå och bromsa utvecklingen. Nu planar kurvan ut något. Låneskulden har ökat mycket de senaste åren, inte under de år då vi gjorde de stora investeringarna. Då kunde vi använda de riktiga pengarna från reserverna.
Investeringsbudgetens utgångspunkt låg på 154 miljoner, men har kapats till 109.
– VA-verksamheten står för 40 miljoner och är taxefinansierad, inte skattefinansierad. Gata och park står för 24 miljoner och fastighetsförvaltningen för 33 miljoner.
"Ett fantastiskt bra jobb"
Borgensramarna för bolagen förändras inte markant, bortsett från Hultsfreds Bostäder som får en ökning.
– Det är tuffa tider, det vet vi allihop. Vi har utmaningar på flera håll, även demografiska. Ett stort arbete har gjorts i kommunen, vi är på rätt väg och ska fortsätta ta ansvar, komma i balans och kunna göra bra saker framöver. Siffrorna är på väg att bli något bättre för varje år. Vi måste satsa på välfärden, infrastrukturen och kommunens långsiktiga utveckling. Vi kan inte bara hantera nästa års ekonomi, utan måste se vad det vi gör nästa år får för betydelse kommande år, sa kommunalrådet Mikael Karlsson (C) från talarstolen.
Han lyfte fram den politiska samverkan kring budgeten.
– I budgetberedningen, där jag har suttit som ordförande, har samtliga partier varit representerade. Sedan arbetet inleddes tidigare i våras har vi hela tiden varit överens och gjort ett fantastiskt bra jobb. Det är en stor styrka att alla vill vara delaktiga när vi sitter vid bordet och går igenom ekonomin.
Oppositionens kritik mot budgeten och en längre artikel om själva debatten kommer senare.