När Region Kalmar län genomförde workshops med drygt 200 gymnasieelever från fem skolor blev önskemålen tydliga. Unga vill ha fler mötesplatser, en rikare fritid och aktiviteter för olika intressen. Många lyfte också kollektivtrafiken. En aktivitet man inte kan ta sig till är i praktiken inte tillgänglig.
Som ung i en mindre kommun märker man snabbt hur beroende fritiden är av en förening i närheten, en engagerad vuxen och en förälder som kan skjutsa. Saknas en av delarna minskar möjligheterna. Ungdomar mellan 13 och 19 år förväntas bli alltmer självständiga, men många är fortfarande beroende av vuxna för att kunna ta sig någonstans.
*
Idrotten är en viktig väg till gemenskap, vänner och vuxna förebilder. Men den kan inte vara den enda dörren. Den som inte spelar fotboll, rider eller simmar behöver också ett sammanhang. Det kan handla om musik, motorer, teknik, spel, film, teater, friluftsliv eller skapande.
Det behövs därför mötesplatser med trygga vuxna, men de måste inte se likadana ut överallt. På en ort kan en fritidsgård vara rätt, på en annan kan verksamheten finnas i ett bibliotek, en föreningslokal eller tillsammans med en kyrka. Den kan också flytta mellan mindre orter. Formen är mindre viktig än att verksamheten finns när ungdomarna faktiskt kan och vill komma.
Kommunerna behöver inte göra allt själva. Föreningar, kyrkor, bibliotek och andra lokala krafter har lokaler, kunskap och engagerade människor. Kommunen kan samordna, stötta och hjälpa goda idéer att bli verklighet.
Men ungdomarna måste få vara med från början. Det blir sällan bra när vuxna först bestämmer vad unga borde vilja göra och sedan blir förvånade när ingen kommer. Unga ska få föreslå – vuxna ska lyssna och hjälpa till att göra idéerna möjliga.
*
Fritidskortet, som tillkommit genom ett kristdemokratiskt initiativ, sänker den ekonomiska tröskeln till föreningslivet för ungdomar till och med 16 år. Det är bra, men pengar löser inte bristen på aktiviteter eller problemen med långa avstånd. För dem mellan 17 och 19 år behövs dessutom andra vägar in i gemenskapen.
I ett län med stora avstånd måste därför ungdomars fritid vägas in när kollektivtrafiken planeras. Det kan inte gå en buss överallt och hela tiden, men kommuner, region och föreningsliv kan pröva fler gemensamma transporter, anropsstyrd trafik och verksamheter som flyttar mellan orterna.
Inför nästa mandatperiod bör varje kommun i Kalmar län, tillsammans med regionen, kunna svara på tre frågor:
Vad finns för ungdomar som inte hittar sin plats i idrotten?
Kan de ta sig till aktiviteter utan att alltid vara beroende av föräldrarnas bil?
Har ungdomarna själva fått påverka vad som erbjuds?
*
Om svaren är otydliga behövs inte fler rapporter som ställs i en hylla. Då behövs samtal med ungdomarna och konkreta lösningar för mötesplatser, vuxennärvaro, aktiviteter och transporter.
Alla orter kan inte erbjuda allt. Men ingen ung människa ska behöva känna att det inte finns någonting för just henne eller honom.
Vill vi att unga ska stanna kvar måste vi först visa att de räknas – också när skoldagen är slut.
Ebbe Bäcketoft
Förstagångsväljare och kandidat för Kristdemokraterna i Hultsfreds kommun