I början av det här läsåret fick rektorer och lärare till sig att det fanns en rädsla hos skolans yngre elever.
– Det visade sig att de yngre barnen var lite rädda för de äldre på skolan och min uppfattning var också att vi är lite uppdelade i ”vi och de” när det kommer till grundskolan och den anpassade grundskolan, berättar Louise Weinfors Lockström.
Väckte en idé hos Trygghetsteamet
Det här födde en idé hos Trygghetsteamet, som består av en representant från varje arbetslag ihop med rektor och utomhuspedagog.
– För att kunna förebygga detta bestämdes att ha en gemensam rast en gång i månaden. Vi landade i att mixa alla elever, det vill säga alla åldrar och alla skolformer, hela vägen från förskoleklass.
Eleverna har fått hitta på egna namn till sin grupp och även göra egna flaggor med en passande symbol.
– Den förutbestämda rasten, som ofta får bli lite längre än vanligt, tar de ut den här flaggan till platsen där de möts. Därav namnet ”Flaggrast”, säger Louise Weinfors Lockström.
Vad är syftet med det här?
– Att främja tryggheten på skolan, mellan skolformer och årskurser. Men också att träna på att samarbeta, att visa hänsyn till varandra och låta alla komma till tals. Vid något tillfälle har vi också gett de äldre eleverna ansvaret för de yngre barnen och även planera aktiviteten.
Avslutar terminen med heldag
Satsningen inleddes med olika samarbetsövningar på olika stationerna för att man skulle lära känna varandra. På alla hjärtans dag pysslade man under temat vänskap och innan påsk hade femmorna planerat vad som skulle göras tillsammans i grupperna.
– Vi avslutar det här första läsåret med vår brännbollsdag i juni. Då mixar vi alltid eleverna, så de kommer vara i de här färdiga grupperna. Då känner de sin grupp redan innan.
Du nämnde att idén är sprungen ur en rädsla som fanns på skolan. Känner du att det blivit bättre, så ni nått målet att minimera rädsla och utanförskap?
– Det tycker jag. Nu har jag inte fått något resultat av trygghetsmätningen som görs varje år. Men min känsla är absolut det, vi får inte alls lika många kommentarer att de yngre är rädda för de äldre, säger Louise Weinfors Lockström.
Vad skulle du säga att det har fått för positiva följder?
– Jag skulle säga att vi som personal blivit bättre på att se alla barn på skolan, inte bara de man har ansvar för, så man lär känna fler barn än de man har i sin egen klass. När det kommer till barnen hejar de mer på varandra, vi har minskat glappet mellan årskurserna och den finaste biten vi sett är att våra äldre elever tar ansvar för de yngre. De klarar av ledarskapet bra, de har ett väldigt duktigt bemötande mot de yngre och visar hänsyn. Och det finns en bättre förståelse för barnen som har olika funktionsvariationer.
Blir en fortsättning
Redan är det bestämt att ”Flaggrast” får en fortsättning nästa läsår. Det finns saker att skruva på, som Louise Weinfors Lockström säger, så det går att utveckla ytterligare.
– Det är absolut ett koncept vi ska behålla och vårt råd till andra skolor är att göra något liknande.