Ekonomichefen Henric Svensson log när han presenterade förutsättningarna inför budget 2021.
Foto: Ossian Mathiasson
Prognoserna har pekat mot svåra tider för Hultsfreds kommun i början av 2020-talet.
– Jag är inte så orolig för budgetarbetet 2020, men man får ta det som en fingervisning. Det kommer krävas ett gediget budgetarbete. Samtidigt är den budgeten bara en prognos och vi har inte helt börjat det arbetet än på detaljnivå. Det kommer hela tiden nya prognoser och nya förutsättningar. Däremot har vi en annan situation 2021. Vi har 50 miljoner kronor kvar av de pengar vi fick för några år sedan när det kom många nyanlända. 2021 är de pengarna slut. Då måste vi ha fasat ut de verksamheter som är kopplade till det som vi inte ska ha kvar och jobba in dem vi ska ha kvar i den ordinarie verkamheten, har Lars Rosander (C) tidigare sagt på frågan om han känner oro.
När budgetarbetet inför 2021 tog sin början på gårdagens kommunfullmäktige är det inte längre någon dyster bild som presenteras. I höstas såg det ut att bli minus 35 miljoner kronor. Den nya kostnadsutjämningen gjorde Hultsfreds kommun till en vinnare.
Kommunens budget utökas permanent med 37 miljoner kronor.
– Utan kostnadsutjämningen hade det varit en helt annan bild jag målat upp. Bilden kan fortfarande förändras om en månad, men nu lägger vi en ram på plus 24 miljoner kronor. Det ser inte särskilt dystert ut och det känns väldigt positivt. Vi påbörjar budgetprocessen väldigt tidigt, nästan två år innan vi är inne i budgetåret. Vi räknar med marginaler, vilket gör att det nästan alltid ser sämre ut ju längre fram vi kommer, säger ekonomichefen Henric Svensson.
Ser ingen risk
Det gör att kommunens ram ser klart bättre ut än målet om ett tvåprocentigt överskott.
– 19,4 miljoner kronor plus ska vi gå för att nå tvåprocentsmålet. Det ser ut att bli ett bra resultat för 2021. Både vår soliditet och våra långfristiga skulder kommer förändras. Vi tog inte upp några nya lån under 2019 och 2021 kommer vi inte landa på 450 miljoner kronor i lån, vilket ger oss bättre soliditet.
Men verksamhetens kostnadsökning möts inte upp av skatter och statsbidrag. Därför är pengar från staten ovärderliga för kommunen.
– Vi hade väldigt tufft att klara oss utan den här förändringen. Vi hade nog klarat ett par år till, men sedan hade det sett värre ut. Samtidigt kan vi inte bara förlita oss på statsbidrag, utan vi måste göra anpassningar och effektiviseringar. Vi är i behov av mer skatter och ökade statsbidrag. Det andra alternativet är att minska våra nettokostnader.
Ser du någon risk för att bidragen kan minska på sikt?
– Debatten som förs som jag upplever det är att en kommun som vår kanske behöver ännu mer. Det går SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) i täten för. Vi har redan fått besked om ytterligare 4,8 miljoner kronor i vårändringsbudgeten och jag tror att vi har år med ökade statsbidrag framåt.
"Skulle slå hårt"
Men befolkningen är alltid en osäkerhetsfaktor. Hultsfreds kommun har kalkylerat med en befolkningsminskning på 175 personer fram till 1 november, vilket är det datum SCB använder.
– Sedan första november förra året har befolkningen minskat med 35 personer. Fortsätter det i den takten hamnar vi på ett tapp på 140-150 personer. Men det kan svänga rätt mycket, så det är svårt att säga något säkert.
Ett tapp på 100 personer ger en minskning av skatter och statsbidrag på 6,4 miljoner kronor. En kronas skattehöjning skulle ge 27,2 miljoner kronor.
– Ett tapp på 175 personer skulle slå hårt mot kommunen, säger Henric Svensson.
En minskad befolkning skulle också ge förändrade förutsättningar för de olika nämnderna. Inför 2021 ser barn- och utbildningsnämnden ut att få -3,6 miljoner kronor i tilldelning. Däremot får socialnämnden 3,4 miljoner kronor mer, enligt demografimodellen.
– Minskar vi invånarantalet med 175 personer ger det också färre andel elever och barn i förskole- och skolålder. Samtidigt har vi fler äldreäldre i kommunen.
"Trott vi skulle behöva låna"
2020 räknar kommuner med att investera hela 240 miljoner kronor. För 2021 är det något mer blygsamt, 97 miljoner kronor.
– Den enskilt största investeringen för 2021 är fastighetsunderhåll på nio miljoner kronor. Det är inga stora projekt planerade som under 2020. Vi har trott att vi skulle behöva låna, men samtidigt har vi inte investerat i den takt som tänkt och fått mer statsbidrag. Men vi kommer behöva låna framåt.
2021 finns ett lånebehov på 36,3 miljoner kronor. Under planperioden fram till 2023 finns investeringar på drygt 300 miljoner kronor.
– Sammanfattningsvis är det en rolig start på budgetprocessen med 24 miljoner kronor i resultat. Men vi vet också att vi har en utmaning i åtgärdsplanen.
Prognosen för 2022 och 2023 ser mer dyster ut igen. Baserat på nuvarande förutsättningar ser det ut att bli -11,4 miljoner kronor respektive -33,4 miljoner kronor.
"Vi är urstarka"
Rosie Folkesson (S) tyckte det kändes oroande att minska BUN:s budget.
– Det kommer bli en hel del diskussion med budgetberedningen framöver, menade Pär Edgren (M), nämndens ordförande.
Före Henric Svensson redogjorde inför budgetarbetet pratade även kommundirektör Lars-Erik Rönnlund. Han jämförde sin bild av Hultsfreds kommun nu jämfört med när han började för tio år sedan.
– Då tänkte jag att det var ett omöjligt projekt när jag tittade på kommunens data. Men vi är urstarka i Hultsfred utefter vad vi har för material, sa Rönnlund.