Fem dagar till val och huggsexan om väljarna går in i ett alltmer intensivt skede. Idag presenterade Kristdemokraterna sitt svar på Socialdemokraternas valkoncept med ett trygghetskontrakt.
KD har tagit fram ett patientkontrakt med fem punkter.
– Vi vill ställa vårt patientkontrakt mot Socialdemokraternas trygghetskontrakt. Efter 20 år vid makten går Socialdemokraterna nu till val på att korta köerna till bland annat BUP och kvinnokliniken. Det är köer som de själva har haft ansvar för under 20 år. Val efter val lyckas Socialdemokraterna med konststycket att lova saker som man själva har misslyckats med, säger Jimmy Loord.
Presenterar fem punkter
Nog om motståndarna. KD vill alltså ha ett patientkontrakt.
– Trygghet är ett centralt begrepp i vården, men det får inte bli luddigt. Med patientkontraktet vill vi fylla trygghetsbegreppet med konkret innehåll och tydliggöra vilka rättigheter patienterna i Region Kalmar län ska ha. Vi presenterar fem konkreta patienträttigheter som vi är beredda att skriva kontrakt om med länets invånare och patienter.
1. Vård i tid
– Den första rättigheten är enkel men viktig: du ska få vård i tid. Om Region Kalmar län inte klarar vårdgarantin ska patienten slussas vidare till en annan vårdaktör, så att vården kan ges snabbare. Patienten ska inte behöva vara projektledare för sin egen vård. I dag tvingas många ringa runt, ligga på och själva driva processen för att få den vård de har rätt till. Vården måste ta ansvar för att hjälpa patienten vidare när regionen inte klarar sitt uppdrag, säger Jimmy Loord, som även är etta på regionlistan för distriktet Vimmerby/Hultsfred
Tvåa på listan är Gudrun Brunegård:
– Vårdgarantin är inte bara ett mål. Det är lag. Därför måste regionen ta den på större allvar, säger hon.
2. Tydlig ansvarsfördelning för vården
– Den andra rättigheten är att patienten ska veta vem som ansvarar för vården. Fast läkarkontakt och kontinuitet är viktigt, men det måste fungera i praktiken och inte bara finnas på pappret. Patienten ska veta vem den fasta läkaren är, och läkaren ska känna patienten, patientens livssituation och sjukdomshistoria. Det är särskilt viktigt för äldre och för patienter med stora vårdbehov, säger Loord.
Brunegård:
– För att det ska fungera krävs rimligare listningstal per läkare. I dag har många läkare betydligt fler patienter än vad Socialstyrelsen rekommenderar. Regionen behöver en tydligare plan för hur man ska närma sig rekommendationen.
Enligt partiet ligger rekommendationen på 1 100 patienter per läkare och det faktiska antalet i Region Kalmar runt 1 800-1 900.
3. Barn och unga ska inte fastna i kön
– Den tredje rättigheten handlar om barn och unga. Vi vill att barn och unga ska få en första insats inom barn- och ungdomspsykiatrin inom 30 dagar. Köerna till BUP har varit långa under lång tid och många familjer drabbas hårt. När barn och unga får vänta riskerar problemen att förvärras och nya problem att uppstå. Därför behöver den första insatsen komma snabbare.
– Det handlar både om prioritering och om att tydliggöra en patienträttighet. Primärvården kan också behöva ta ett större ansvar för vissa grupper, så att BUP kan fokusera på första besök, utredning och behandling. Övergången mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin behöver dessutom stärkas och det för vi aktivt på nationell nivå, menar Brunegård.
4. Vården ska vara sammanhållen
– Den fjärde rättigheten är att patienten ska få en mer sammanhållen vård. Många patienter, särskilt äldre, rör sig mellan hälsocentral, specialistsjukvård, sjukhus och kommunal vård. När flera aktörer är inblandade finns risken att patienten faller mellan stolarna. Patienten ska inte behöva fundera över vem som ansvarar för vården. Vården ska ha kontroll på patientens behov och information. Det kräver ett perspektivskifte. I dag måste invånare ofta förhålla sig till en stor och komplex organisation. Regionen behöver i stället bli bättre på att förhålla sig till invånarna och göra vården enklare och mer sammanhållen.
5. Jämlik vård i länet
– Den femte rättigheten är att vården inte ska avgöras av var i länet patienten bor. Det är vårt landsbygdslöfte också. Vi vill inte se en utveckling där all vård centraliseras till de största orterna. Hälsocentraler och mottagningar i mindre kommuner är viktiga för att människor ska ha nära till vård.
– Regionen behöver vara mer flexibel för att kunna bemanna och behålla vård i landsbygd och glesbygd. Det kan handla om bättre arbetsvillkor, lönepåslag, ersättning för restid och mer flexibla tjänster, säger Brunegård.
"Ska inte behöva bli så mycket dyrare"
Om kontraktet kostar mer pengar är inte klart.
– Mycket av detta är sådant som regionen redan arbetar med, och vårdgarantin är redan lag. Det vi vill göra är att skärpa arbetet och tydliggöra att det handlar om patientens rättigheter. Vi har inte räknat på någon samlad kostnad för hela paketet. Men många delar är redan igång och behöver förstärkas. På sikt kan bättre tillgänglighet i primärvården också göra vården mer effektiv, eftersom fler patienter kan få hjälp på rätt nivå i stället för att söka akut vård.
Finns det något exempel på vad säg en operation kostar privat kontra att låta en patient vara kvar i kön?
– Om regionen inte klarar vårdgarantin måste patienten få hjälp vidare, till exempel till en annan region eller vårdaktör. Hemregionen ska stå för kostnaden enligt de regler som gäller. Det skapar också ett tryck på regionerna att klara sina egna åtaganden, säger Gudrun Brunegård och fortsätter:
– Jag vet inte om det är därför som man inte riktigt talar om för patienterna, till exempel inom kvinnosjukvården, att vi har långa köer i Kalmar län så åk dit istället. Eftersom man då vet att det uppstår en kostnad, det kan ju finnas en sådan drivkraft att man gör så istället för att ta tag i sina egna problem.
Ska man köpa in operationer från privat verksamhet måste det ju bli rätt mycket dyrare för regionen?
– Det beror ju helt på vilken aktör det är och vad det handlar om. Här behöver också regionerna samarbeta mycket mer och nyttja varandras avtal. Det ska inte behöva bli så mycket dyrare för regionerna.
Vad skiljer ert förslag från andra partiers löften om kortare köer?
– Skillnaden är att vi formulerar det som rättigheter för patienten. Det handlar inte bara om allmänna ambitioner eller mål, utan om krav som patienten ska kunna stämma av mot.
Gudrun Brunegård:
En stor del av köerna inom vården, i hela Sverige, beror på kompetensbrist. Där har KD presenterat en satsning de kallar för glesbygdslyftet.
– Mycket handlar om arbetsvillkor, lön och möjligheten att ha kollegor. Det är svårt att bygga upp en verksamhet från grunden när personal försvinner. Glesbygdslyftet innebär att regionen behöver kunna vara mer flexibel i landsbygd och glesbygd, där bemanningen ofta är svårast. Det kan handla om lönepåslag, mer flexibla tjänster och att restid räknas som arbetstid.