Kommunfullmäktige i Hultsfreds kommun godkände bokslutet för 2020 och sa nej till revisorernas återremissyrkande.
Foto: Ossian Mathiasson
Hultsfreds kommun hade räknat med ett positivt resultat på 2,8 miljoner kronor för 2020 men bokslutet landade på strax över 50 miljoner kronor under ett år som i stor utsträckning påverkades av coronapandemin.
Ekonomichefen Henric Svensson presenterade alla siffror på förra veckans digitala fullmäktigesammanträde.
– Vi redovisar ett rekordresultat och ni ser utvecklingen med att det är bättre och bättre resultat sedan 2017. Vi når ett resultat på 50,3 miljoner kronor, vilket motsvarar 5,2 procent av skatter och statsbidrag så vi har med råge slagit målet, säger Henric Svensson.
Hultsfreds kommun har lånat upp 50 nya miljoner under året och stärkt soliditeten som landar på 32 procent.
– Vi når för första gången sedan pensionsomläggningen 1998 en soliditet som inte är negativ. Vi har lika mycket tillgångar som skulder, säger Henric Svensson.
Covid-19 har påverkat resultatet
Huvudförklaringen till kommunens rekordresultat är coronapandemin, som har inneburit ökade statsbidrag, ersättningar för merkostnader, sjuklöner och nedsatta arbetsgivaravgifter.
– Skatteunderlagsprognoserna har succesivt blivit bättre från att de reviderades ner ordentligt i starten av pandemin. Under våren tog regeringen beslut om insatser för kommuner och regioner i flera olika steg och har skjutit till nya generella statsbidrag, säger han och fortsätter:
– Vi har fått kompensation för sjuklöner på över elva miljoner kronor, ersättning för merkostnader på 20 miljoner under året och sänkta arbetsgivaravgifter på 700 000 kronor. Skatter och statsbidrag blev till slut 16,4 miljoner kronor bättre än budgeterat. Vi har också fått en engångsintäkt på 8,1 miljoner i form av återbetalning av medel för saneringen av Vartaområdet.
Det positiva resultatet innebär att ungefär 35 miljoner avsätts till resultatutjämningsreserven, pengar som kan sparas för att användas under sämre tider.
"Gagnat oss väldigt väl"
Henric Svensson kom även in på Fri500-pengarna, en avslutad åtgärdsplan som har funnits under åren 2016–2020.
– Vi gick in med 221 miljoner kronor i finansiering och har använt dessa belopp under varje år fram till 2020. Det som nu återstår och finns i balansräkningen uppgår till 43,7 miljoner kronor. De som har använt mest pengar är socialförvaltningen på 87 miljoner, barn- och utbildningsförvaltningen på 52 miljoner kronor och kommunstyrelsen på 31,5 miljoner.
Kommunalrådet Lars Rosander (C) konstaterar att det är ett väldigt starkt ekonomiskt resultat som redovisas för 2020.
– Till stor del hänger det samman med covid-19. Vi var väldigt oroliga för att det skulle ge ett stort underskott då aktiekostnaderna sjönk och kostnaderna såg ut att skena iväg. Så blev det inte vid årets slut. Det är tacksamt och det ser bra ut för innevarande år, säger Lars Rosander och kommer in på Fri500-pengarna.
– Vi har behandlat det på så vis under fem år, att intäkterna som vi fick i början har använts när vi har haft kostnader. Vi har några potter kvar på en hel del pengar som vi kan använda vid vissa omställningar. Revisionen anser utifrån sina utgångspunkter att vi har hanterat det fel. Det har revisionen hävdat sedan 2015–2016. Jag förstår det utifrån deras roll, men samtidigt har det gagnat oss väldigt väl med att vi har hanterat det på det här viset. Det var en del kommuner som intäktsförde allting och hade stora överskott de första åren för att sedan dras med stora underskott som man har haft svårt att hantera.
"Räkenskapen bedöms inte vara rättvisande"
Revisionens ordförande Torbjörn Carlsson (V) krävde en återremiss av årsredovisningen då de hävdade att den inte uppfyllde god redovisningssed vad gäller Fri500-pengarna. Enligt Carlsson skulle kommunen ha satt upp pengarna som en intäkt det året som de betalades ut.
– Vi har skrivit en revisionsberättelse och revisionens tidigare ordförande Gilbert (Carlsson) har flera gånger varit framme och påtalat samma sak. Vi bedömer att styrelsen och nämnderna har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt sätt och ur ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt. Däremot bedöms inte räkenskapen vara rättvisande på grund av att redovisningen av generellt statsbidrag, som erhölls i december 2015, inte följer god redovisningssed, säger Torbjörn Carlsson och berättar vidare:
– Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ledamöterna styrelser och nämnder ansvarsfrihet. Vi avstyrker att kommunens årsredovisning för 2020 godkänns och yrkar på återremittering för att anpassa räkenskaperna till god redovisningssed.
Revisionens argument fick inget gehör hos ledamöterna i fullmäktige som godkände årsredovisningen och körde av revisorerna, något som kommunen har gjort sedan de fick ta dela av statsbidragen. Årsredovisningen kommer inte skickas tillbaka för att göra om beräkningarna, enligt redovisningsseden.
"Välinställd S-ledd regering"
Oppositionsrådet Tomas Söreling (S) klev in med en kommentar till det som Rosander och Svensson tog upp under fullmäktigesammanträdet.
– Jag tycker att Henric Svensson och Lars Rosander är lite för blyga. Vi hade en budget 2020 som skulle visa på 2,8 miljoner kronor och utfallet blev hela 50,3 miljoner kronor. Med råge har vi slagit målet på två procent, hur är det möjligt? Naturligtvis är ekonomin välskött men man kan inte bara säga att det beror på covid-19. Vi har ändå någon som tar hänsyn till den situation som vi befinner oss i. Det hade inte varit möjligt om vi inte hade haft en välinställd S-ledd regering med goda samarbetspartier. Det är nog ganska tacksamt för den här majoriteten att sköta en ekonomi, säger Tomas Söreling (S).