Redan i oktober 2021 satte Hultsfreds kommun direktiven för budgetprocessen 2023. Nu, i början av februari, presenterades ramförslaget av ekonomichef Henric Svensson för kommunfullmäktige under det digitala sammanträdet.
I april blir det dialogdagar med budgetberedningen och ett beslut kommer fattas i juni av fullmäktige. Eftersom det är valår kommer en ny budget att antas av fullmäktige efter valet.
Ett resultat på två procent av skatter och statsbidrag motsvarar 21 miljoner kronor för 2023. Så bra ser inte resultatet ut att bli i nuläget – men läget är mycket bättre än tidigare. Övriga finansiella mål är att de långfristiga skulderna ska minska med två procent av skatter och statsbidrag samt att soliditeten ska öka.
– De här övergripande finansiella målen ska tas med en nypa salt. Vi är precis inne i att färdigställa bokslutet för 2021 samt genomföra en ombudgetering för 2022 års budget, som kommer att antas av kommunfullmäktige i mars. Det kommer förändra ramen för 2023 ordentligt, säger ekonomichefen Henric Svensson.
Flera faktorer ligger bakom
När budgeten för 2022 togs räknade man med ett resultat på minus 42 miljoner kronor för 2023. Nu räknar man alltså med ett resultat på 3,6 miljoner kronor plus. En förbättring med 45 miljoner kronor.
Till det avsevärt förbättrade läget finns det flera orsaker.
– De stora orsakerna till detta är att verksamheternas nettokostnader är 11,8 miljoner kronor lägre. Till störst del beror det på lönekostnadsutvecklingen. Vi vet i dag vad 2021 års löner hamnade på och det visste vi inte då. Till det har vi även räntorna. Det är en fortsatt låg nivå och vi har merparten i bundna räntor, vilket gör att vi inte kommer påverkas så snabbt. Vi har inte behövt ta upp så mycket nya lån, säger Henric Svensson.
En annan inte direkt obetydlig orsak är de kraftigt ökade statsbidragen som Hultsfreds kommun fått en stor del av. Invånarantalet minskade inte så mycket som förväntat, vilket förstås är en positiv ekonomisk injektion. Hultsfred hade budgeterat med att tappa 175 invånare. I själva verket blev det 113.
– Under hösten fick vi ett antal nya skatteunderlagsprognoser. I augusti var det en försämring med 570 000 kronor, men i september var det en förbättring med 15,6 miljoner kronor. Det berodde framför allt på en rejäl revidering av skatteunderlagstillväxten men också nya generella statsbidrag. I december fick vi ett tillskott på 4,2 miljoner kronor beroende på att befolkningsminskningen fram till 1 november inte var så som vi budgeterat med. Det gjorde att skatter och statsbidrag fick en skjuts uppåt.
Under andra halvan av året fick Hultsfred två nya statsbidrag som inte alla kommuner fick. Dels fick Hultsfred som en av 58 kommuner i Sverige stöd för högt flyktingmottagande. Det rörde sig om 5,7 miljoner kronor och är pengar som kommunen kommer få fram till 2024. 88 kommuner fick också stöd för särskilda utmaningar – och Hultsfred var även en av dessa kommuner. Fram till 2024 innebär det 4,2 miljoner kronor per år.
– Det är 29 nya miljoner på ett halvår, säger Henric Svensson.
Har ökat med invånare
Hultsfreds kommun har budgeterat med att invånarantalet ska minska kraftigt till 1 november 2023. 175 invånare färre räknar kommunen med att vara. Just för tillfället talar dock inte mycket för att det blir verklighet.
I början av februari bor det 14 044 personer i kommunen. Det är faktiskt en ökning med två invånare sedan 1 november 2021.
– 100 färre invånare innebär nästan sju miljoner kronor lägre intäkter i skatter och statsbidrag.
Kommunen var inte heller i närheten av att investera vad man budgeterat för. Investeringsbudgeten för 2021 låg på 364 miljoner kronor – men blott 140 miljoner investerades.
– Det har förstås påverkat låneskulden samt soliditeten. Soliditeten kommer få en rejäl skjuts uppåt i bokslutet och vi gör ett kanonresultat för 2021.
Mörk bild – men ingen oro
Planåren framåt målas det upp en mörk bild över – precis som man brukar i Hultsfred. För 2024 räknar man med ett resultat på minus 15,6 miljoner kronor och för 2025 minus 51,1 miljoner kronor.
– Men det finns ingen större anledning till oro för de här minustecken. I budgeten för 2022 användes 21 miljoner kronor från de gamla FRI500-pengarna. Det gjordes 2022 för att få ihop budgeten och vi använder välfärdsmiljonerna för att inte behöva anpassa verksamheten. Samtidigt hade vi is i magen och trodde att vi skulle få mer pengar, vilket vi fick. Under hösten fick vi ordentliga tillskott för både 2022 och 2023. Efter ombudgeteringen kommer vi ha ett framräknat resultat på 40 miljoner kronor för 2022.
Tillskotten inför 2023 är så stora att de gott och väl täcker kostnadsökningarna, menar Henric Svensson.
– Mellan 2024 och 2025 minskar skatter och statsbidrag med fem miljoner kronor för att de här tillfälliga bidragen jag nämnde tidigare kommer försvinna. Samtidigt lär det både tillkomma och falla bort statsbidrag tills dess.
Kommunen har budgeterat med 2,5 procent i löneökningar för 2023. Det motsvarar 19 miljoner på helåret.
– Det är vår största kostnadsökning från år till år.
Så justeras nämndernas ramar
Inför 2023 görs också anpassningar utifrån demografimodellerna som används. När det gäller kundmodellen, som beräknas på hur många brukare man förväntas ha, får barn- och utbildningsnämnden 4,54 miljoner kronor mindre att röra sig med. Sedan tidigare har BUN släpande anpassningar på 5,3 miljoner kronor.
Utifrån samma modell får socialnämnden ett tillskott på 5,2 miljoner kronor. Serviceenhet med kost får 75 300 kronor minus. Sammanlagt innebär det en utökning med 600 000 kronor.
När det gäller den generella demografimodellen, där anpassningar ska motsvara befolkningsminskningen, sker neddragningar med 3,6 miljoner kronor:
* Socialnämnden: -1,7 miljoner
* Kommunstyrelsen: -1,4 miljoner kronor
* Barn- och utbildningsnämnden: -216 000 kronor
* ÖSK: - 265 400 kronor.
* Miljö- och bygg: -36 800 kronor.
Alla sparade medel kan bli kvar
Investeringsbudgeten för 2023 ligger på 154 miljoner kronor. Den enskilt största posten är bassäng i Hagadal på 25 miljoner kronor. Totalt, eftersom det ligger 20 miljoner i budgeten för 2022, handlar det om 45 miljoner kronor.
– I övrigt sker stora VA-investeringar för 35 miljoner och 21 miljoner kronor på gata och park, säger Henric Svensson.
Men med tanke på att drygt 220 miljoner aldrig investerades under 2021 kommer det falla över på de kommande åren.
– Det kommer påverka hur mycket lån vi behöver ta. Den bästa prognosen nu är att vi behöver ta upp nästan 100 miljoner i nya lån för 2023.
Skattesatsen i förslaget är oförändrad på 21,91 kronor per intjänad hundralapp. Skulle den höjas med en krona motsvarar det 28,6 miljoner kronor i intäkter.
– Sammanfattningvis har vi jämfört med tidigare bra utgångsläge för 2023 och 2024. Möjligtvis kan vi ha alla våra sparade medel kvar efter 2022.
Då finns i sådana fall drygt 40 miljoner kronor på FRI500-kontot och 107 miljoner kronor på flyktingkontot.