Delårsrapporten är något mindre mörk för kommunens ekonomi. Det har påverkat hur majoriteten tänkt inför budgetbeslutet inför 2027.
– Det är klart att det påverkar hur vi tänker. Vi ser att vi gör bra saker, att vi tänker till och att vi tar ansvar för att göra rätt saker. Det är helheten som gör det. Men vi kan inte heller bara titta på att spara pengar. Vi måste också se till att utveckla vår kommun och det kommer vi att göra framöver. Det tror jag att vi ska kunna göra, men vi måste få lite ordning på saker och ting först, innan vi kan gå framåt, säger kommunalrådet Mikael Karlsson (C).
I budgetarbetet har det varit en del tvära kast under året.
– Vi fick först en skatteunderlagsprognos i väras som gav oss drygt tio miljoner kronor mer. Gången efter blev vi av med ungefär samma summa och sedan har det varit ett par positiva skatteunderlagsprognoser efter sommaren, säger Henric Svensson, administrativ chef i kommunen.
Budgetförslaget som kommunstyrelsen tagit beslut om ska upp även i fullmäktige. Förslaget är ett nollresultat nästa år och det ska man lösa genom att budgetera med att plocka 28,6 miljoner kronor ur sina reserver.
I budgeten ingår löneökningar på 3,5 procent och det sista man fick göra från budgetberedningen sida var att justera invånarantalet. Detta till följd av ett nytt svidande befolkningstapp.
– I ramen hade man räknat med 120 färre invånare. Det är först i november som invånarantalet räknas inför nästa år och vi ser att det har dragit iväg. Man har därför justerat till en minskning med 170 invånare. Det är kännbart. Den justeringen innebär 4,2 miljoner kronor i minskade intäkter för kommunen på ett år.
Blir räntekänsliga
Hultsfreds kommun använder sig av demografimodellen. Det innebär att budgetarna anpassas efter hur många brukare och elever man har. För barn- och utbildningsnämnden innebär den beräkningen en minskad budget med tio miljoner kronor på grund av färre barn och elever i nästan alla åldersgrupper.
Inom socialen är det tvärtom. Allt fler äldre, framför allt över 80 år, kräver en högre budget. Ökningen blir drygt sex miljoner kronor.
– Allas budgetar minskar med tanke på att invånarantalet minskar med runt en procent. Det gör att alla behöver minska sina kostnader med ungefär en procent.
Ett arbete som pågått under hela året har varit att kraftigt banta investeringsbudgeten.
– Vi ser att vi blir ganska räntekänsliga. Vi har investerat mycket och tagit på oss ganska mycket lån. Därför har man jobbat med att se över investeringsbudgeten, både för innevarande år och framför allt från 2027 och framåt.
Kan låna till investeringar
Kommunen går från en investeringsbudget på 154 miljoner kronor till 109 miljoner kronor.
– De skattefinansierade investeringarna ligger på 63 miljoner kronor. Vi är nere på mer normala nivåer och har inte en lika expansiv investeringsbudget längre.
Investeringsmässigt stod kommunen på toppen år 2022. Då investerade man hela 175 miljoner kronor.
Är det realistiskt, med tanke på det ekonomiska läget, att tro att ni kommer mäkta med drygt 60 miljoner i skattefinansierade investeringar nästa år?
– Vi har fortfarande möjligheter att låna. Med den här budgeten behöver vi låna till investeringar och det klarar vi, säger Henric Svensson.
– Sedan är det skillnad på om vi hinner eller kommer att genomföra investeringarna, precis som det blev under 2026. Vi kanske inte genomför allt, men det beror på andra saker. Det handlar inte om pengarna i det fallet, säger Mikael Karlsson.
"Nice to have" stryks
I budgeten beräknas låneskulden uppgå till nästan 855 miljoner kronor 2027. Tittar man på planåren handlar det om drygt 953 miljoner kronor 2029.
– Med planåren måste vi låna lite varje år, men det är en avtagande kurva och det har varit nödvändigt. Vi ska kunna finansiera investeringarna och stiger räntorna måste man ta pengar från andra delar av driften för att finansiera det.
Delvis handlar det här om att kommunen nu låter vissa tilltänkta investeringar stryka på foten.
– Tidigare har man flyttat saker till nästa år, och till nästa år, och till nästa år i stället. Nu har vi inte gjort det, utan vi har mer eller mindre strukit det som vi inte anser att vi kan göra 2027. Det får i stället återkomma till budgetberedningen för 2028, så att man inte bär med sig en ryggsäck redan från början. Det är så vi har resonerat, säger Mikael Karlsson (C).
Vilka stora investeringar har strukits?
– Det största är väl egentligen Hagadal. Det är ett samarbete med regionen om det skulle bli en större investering i bassängen och det. Men det projektet är lagt åt sidan just nu. Det är en sådan investering som ligger på paus, om man nu kan kalla det så, och som får återkomma. Det finns annat också, men det är väldigt många bäckar små. Det ligger ett gediget arbete av tjänstepersoner bakom de investeringar som vi har prioriterat.
Man har nu utgått från en prioriteringslista från ett till fem.
– Från det som är akut och absolut nödvändigt till det som är "nice to have", på något sätt. Väldigt mycket av det som är "nice to have" har strukits, säger Henric Svensson.
Vad tänker ni politiskt kring låneskulden och utvecklingen som ser ut att bli?
– Vi får komma ihåg att det är planår 2028 och 2029. Vi har bromsat in investeringarna och då kommer också lånebehoven att minska. Troligtvis kommer det också att minska 2028 och 2029, men vi måste ha respekt för den här låneskulden och ta ansvar för hur vi ser allting på lång sikt, väldigt lång sikt, när vi tittar på de här siffrorna, säger Mikael Karlsson.
"Känns oseriöst"
Läget framåt ser lika illa ut och det är tur för kommunen att det fortfarande finns drygt 140 miljoner i sparade medel. För både 2028 och 2029 budgeterar man med sammanlagt 80 miljoner kronor i underskott.
– Det kommer ju inte kunna vara så, vi får inte lägga en minusbudget. De här lånesiffrorna är baserade på att det ligger minusresultat, men så här kommer det inte att bli. Det beror också på politiska prioriteringar såklart, säger Henric Svensson.
M och KD ställde sig bakom budgeten i stort, men hade tre tilläggsyrkanden. Bland annat vill man genomlysa hur demografimodellen påverkar barn- och utbildningsnämndens verksamhet och se en genomlysning av kommunens kostnader som skulle kunna undvikas. Det handlar om externa konferenser, konsulter och övriga inköp. Det tredje handlar om att göra kommunen mer attraktiv och öka befolkningen.
– Jag tycker att det känns oseriöst att lyfta upp sådant på ett sittande möte, där vi ska ta ansvar. Det är ganska många frågor i det som handlar om utökade kostnader, lite mer administration, uppföljning och sådana saker. Det skulle ge merkostnader och det hade känts oansvarigt av oss att sitta på ett sittande kommunstyrelsemöte och tillstyrka ett sådant yrkande. Vi beslutade att lyfta tillbaka det och bereda det i kommunstyrelsens arbetsutskott. Jag säger inte att det var fel på yrkandena i sig, men det känns som att det fanns andra tankar med det, säger Mikael Karlsson.
Alexandra Svensson (S) tyckte att det var intressanta yrkanden.
– Men att sitta och få dem till sig på ett sittande möte och knappt ha 20 minuter på sig att gå igenom dem känns kanske lite mäktigt. Här behöver vi skicka tillbaka dem till KSAU för beredning och då blir det lättare att kunna diskutera dem. Vi fick dem på papper, men vi vill gärna höra hur man har tänkt och resonerat när man lagt yrkanden.
Vill behålla skolor
M och KD kommenterade även att man vill behålla befintliga skolor.
– Att behålla kommunens befintliga skolor på samtliga orter är något som vi står väldigt mycket bakom. Både C och S, som sitter här, vill självklart det. Det är något vi jobbar för och vill göra i största möjliga mån. Det finns inget annat som diskuteras mellan oss. Däremot är det ganska mycket i det här som kan skapa merarbete. Det måste vi se över. Jag kan nämna det här om Samkraft. Det finns redan med det där och vissa saker finns alltså redan med. Vi behöver inte uppfinna hjulet en gång till, säger Mikael Karlsson och fortsätter:
– Sedan har vi det här med våra lokaler. Vi använder knappt några externa lokaler. Vi använder kommunala lokaler och tar inga extra utsvängningar med att hyra lokaler eller vidare. Flera saker, och ganska mycket av det som föreslås, görs redan i dag.
Nu tar ni budgeten ju ganska sent, långt in på året. Hur påverkar det hur nämnderna sätter sina detaljbudgetar?
– Vi hade ett arbete fram till sommaren. Vi bestämde oss då för att inte ta något beslut alls. Annars kunde vi tagit ett nytt beslut efter valet, men de har fått till sig riktlinjer utifrån arbetet i våras och har kunnat börja planera.
Kommunen har nu i ett antal år haft en tidig budgetprocess.
– Inställningen från budgetberedningen var att vi inte skulle ha några stora besparingar. De besparingar som gjordes var de tolv miljoner som kommunstyrelsen tog före sommaren. Sedan skulle det inte komma något mer paket, säger Henric Svensson.
Ser ni risk för ännu större besparingar framåt, om ni inte tar i tillräckligt nu?
– Det är klart att det kan bli besparingar, men vi vill absolut inte spara mer på varken skola eller omsorg. Nu vill vi försöka stötta verksamheterna så gott det går. Det kan innebära att vi behöver spara på andra verksamheter och saker vi får prioritera bort för att vi vill ha bra skola och omsorg. Det kan bli på tal, men vi får ta det när vi kommer vidare.
Alexandra Svensson är också inne på att besluten som tagits nu behöver verkställas.
– Sedan får vi se om det blir bra verkställighet eller inte. Då behöver vi se över hur vi kommer att prioritera framöver.
Fortsätter minska
Antalet invånare i kommunen fortsätter att minska. Under 2025 minskade befolkningen med 189 personer och i år är prognosen att tappet blir 170. Antagandet för 2027 är att invånarantalet kommer vara 13 349 personer.
– Det handlar inte bara om pengar, det handlar också om att vi vill vara en attraktiv kommun. För att vara det behöver vi också hålla uppe invånarantalet. Vi behöver kunna ha bra saker i kommunen och det ska finnas butiker, företag och så vidare. Det är ett jobb som måste göras, säger Mikael Karlsson.
Skattesatsen på 21,91 kronor per intjänad hundralapp föreslås att vara oförändrad.